Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 15 juni

Samhällets skiften blir synliga i skogen

Människan alltid har nyttjat skogen. Nyttjandet förändras och det är i skiftningarna över tid som de övergripande samhällsförändringarna återspeglas, skriver Anna Stjernström i sin krönika.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Anna Stjernstrom.
Anna Stjernstrom. FOTO: Marie Birkl

Högarna av skogslitteratur och skrifter på mitt skrivbord är digra och utgör en rätt intressant mix av det förflutna och samtiden. I ena hörnet ligger en trave om flottning. Staplat, likt en mindre vedkast där vid sidan om, ett antal verk om bergs- och bruksnäringens skogsanvändande.

Sågverkshögen tornar upp sig än mer monumental, bredvid några pärmar av sammanställda källmaterial rörande försäljningar av avverkningsrätter och leveransvirke till industrin i Sundsvallsdistriktet, som decennierna närmast efter 1850 utvecklades till ett världsledande sågverkskluster. På denna sida skrivbordet ligger tyngdpunkten för mitt doktorandprojekt i historia. Vikten som dessa boktravar har i min tillvaro i stort, präglar också de krönikor jag skriver.

Så i andra hörnet, en samling aktuella skogstidningar från ett ganska brett spektra avsändare som tillsammans ger uttryck för vilka skogliga frågor som är prioriterade just nu. Det är när sidorna av det förflutna och samtiden vägs ihop i samma synfält som det historiska perspektivet blir intressant och relevant.

Man kanske kan tycka att skogen bäst skildras och analyseras genom iakttagelser ute i själva skogen. Men några korta reflektioner låter sig ju gärna göras utifrån nämnda skrivbord och de många sekler av skogsanvändande som där ligger representerat.

Den viktigaste, om än lite självklara, är att människan alltid har nyttjat skogen. Nyttjandet förändras och det är skiftningarna över tid som de övergripande samhällsförändringarna återspeglas. Övergången från att nyttja skogsresurserna främst för jordbrukets och bergsnäringens behov till att under 1800-talets gång alltmer göra det för det industriella samhällets behov av allehanda trävaror, omformade skogen och förhållningssättet till den. Hur den period vi är inne i nu ska rubriceras, får väl framtida historiker utreda närmare.

Programtidningarna för mässorna Skogselmia och Skogsnolia präglas mycket av allt vad som är på gång med VR-teknik, artificiell intelligens, drönare, appar och program som ersätter gamla mätredskap och tillvägagångssätt. Det är intressant att fundera över digitaliseringen av skogsnyttjandet och hur ”klimatbehovet” på lång sikt kommer att omforma skogen.

Kopplat till det senare finns också en annan trend, mångbruk. Den märks inte endast bland enskilda skogsägare utan även hos större marknadsaktörer som på rent affärsmässiga grunder ser nödvändigheten i att bredda industrialismens, historiskt sett, ensidiga fokus på trädskiktet, till att omfatta skogsresursernas alla lager av möjligheter.

Anna Stjernström

skogsägare och historiker

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen