Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 23 juni 2018

”Osäkerhet kring kilometerskatten skapar oro”

Förslaget om kilometerskatten kan inte sågas på förhand, men osäkerheten inför vad som är på gång skapar oro inför framtiden i flera led. Det skriver Anna Stjernström i veckans krönika.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Anna Stjernström.
Anna Stjernström. FOTO: Marie Birkl

Lika säkert som surströmmingspremiären i augusti, vaknar kilometerskatten om igen. Enligt vad som på sistone rapporterats i medier planerar regeringen nämligen att lägga fram ett nytt och omarbetat förslag efter sommaren.

Åtminstone från min horisont är det väldigt svårt att se hur kilometerskatten, ens i reviderad form, ska kunna agera valfläsk i spurten mot valrörelsens grand finale, och än mindre långsiktigt kunna medverka på bästa tänkbara sätt till den gröna omställning med skogens hjälp som är nödvändig.

Geografisk differentiering lär vara del av planen för att stilla landsbygdens, tillika skogsbrukets, ihållande protester i ämnet. Men lika lite som något avledande tillbehör kan utplåna surströmmingens sanna väsen, kan regeringen med dylikt sockrande slutgiltigt övertyga de sanna antagonisterna om det omtvistat samhällsgoda med att beskatta avstånd i sig.

För i fråga om skogsbruket förblir avstånden vad de är och ska skogen kunna medverka i energiomställningen på det kraftfulla sätt som så många faktiskt hoppas, måste den även fortsatt vara tillgänglig för och genom transporter. Den politiska problemlösningen måste därför inriktas på att göra de skogsrelaterade transporterna långsiktigt hållbara, inte på att sänka utsläppen genom att få dem att gradvis upphöra.

Nämnda förslag och lagrådsremiss kan naturligtvis inte sågas innan det faktiskt blivit lagt, men osäkerheten inför vad som är på gång skapar oro inför framtiden i flera led. Från 1 juli i år gör sig en reduktionsplikt gällande med högre krav ställda på andelen fossilfria biodrivmedel i diesel och bensin. Principen är i grunden riktning, för det angelägna är ju hur transporterna ska göras klimatsmarta. Men i praktiken kan det i alla fall bli mycket bekymmersamt eftersom infrastrukturen för att tillhandahålla det fossilfria bränslet inte ännu är riktigt hemma.

Att det måste finnas fossilfritt bränsle för att kunna generera produktion av detsamma är minst sagt ett moment 22. Kanske är det inte åkerierna som hårdast drabbas av just reduktionsplikten, men kunderna som de bygger sin verksamhet på; skogsbolagen, skogsägarna och industrin. För någonstans måste förhöjda kostnader landa.

Mot denna bakgrund har vi alla, som på endera sättet lever av och i skogen, anledning att vara vaksamma på vart det bär hän härnäst. Den dagen transportsystemet inte kan leverera eller åtminstone inte göra det till ett pris som kunden fortfarande har råd att betala, då sjunger också skogsbruket som vi känner det på sista versen. Skogen och de bygder där den växer rymmer del av de fossilfria framtidslösningarna, men endast om landsbygden och avstånden inte hanteras som själva problemet på vägen mot målet.

Anna Stjernström,

Skogsägare och historiker

Relaterade artiklar

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen