Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 8 januari

Mycket har blivit bättre med åren

Egentligen är det otroligt, men vintern 1970/71 avverkades 76,6 miljoner kubikmeter virke och alla träden fälldes manuellt med motorsåg. Land Skogsbruks krönikör Leif Öster, skogsägare och turismföretagare, reflekterar över skogsbruket då och nu.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Leif Öster, skogsägare och turismföretagare.
Leif Öster, skogsägare och turismföretagare. FOTO: Henrik Dammberg

83 781 människor jobbade den vintern med skogsbruk, men bara en tredjedel hade en fast anställning. Det fanns en annan rytm i skogen vid den här tiden. Här hemma i södra Dalarna fanns en tusenårig tradition av att på senhösten kola virke för hyttor och bruk. När marken frös började vinterhuggningen. På våren återgick bönderna till jordbruket medan andra fortsatte med flottning eller skogsvård.

50 år är en lång tid för en människa, men en kort tid för en tall. Det är nu jämt 50 år sedan, i januari 1971 som jag, 14 år gammal, fick besöka en vinterhuggning. Snön låg meterdjup, så vartenda träd fick skottas fram. Huggarna jobbade på rakt ackord och svettades hårt. Ingen hade tid med mig. De tidiga motorsågarna var också livsfarliga. 1967 registrerades otroliga 11 000 olyckor i skogen varav 34 med dödlig utgång. Dessutom krånglade motorsågarna ständigt. Kedjeoljan var ofta en svart spillolja som man fick gratis på närmaste bilverkstad. Först 1972 började arbetsgivarna hålla med fri såg, bränsle och olja.

Fram till den här tiden avverkades det mesta på frusen mark. Det kan vara värt att stanna upp en stund vid detta faktum. Avverkningarna på frusen mark skadade sällan mark, vatten, växter och fågelliv på det sätt dagens barmarkshuggningar med stora maskiner gör. På somrarna ställdes ofta maskinerna för att undvika bränder och låta maskinföraren arbetsväxla med skogsvård.

Det här var en tid av enorma förändringar av svenskt skogsbruk. Jordbrukstraktorn hade börjat ersätta hästen i skogen redan på 1950-talet. Just i skiftet mellan 1960- och 70-tal gick utvecklingen extra fort. 1967 hade Bollnäs revir, Korsnäs-Marma, 125 hästar men tre år senare var det bara fem hästar kvar. Det stora tekniska genombrottet kom nu med Logman, den första avverkningsmaskinen. Från början var det en kvistningsmaskin, men utvecklingen mot dagens skördare var påbörjad.

Ja, tänk så åren går. Mycket i skogsbruket har blivit till det bättre. Här hemma i vår skog finns något så ovanligt som en G32a. En sådan skog är ovanlig här i Dalarna. Många läsare vet säkert att det är ett granbestånd på en mycket bördig mark. De plantor som planterades 1971 får nu avverkas. Lägsta slutavverkningsålder på en G32a är nämligen just 50 år.

Leif Öster, skogsägare och turismföretagare…

LÄS MER: Vad innebär skogsbruk 2.0?LÄS MER: Turisten vill besöka bondskogen

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen