Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 23 mars 2018

Märkligt att bara en tredjedel har en grön plan

Leif Öster påpekar i veckans krönika, medveten om att han sticker huvudet i ett getingbo, att det är märkligt att bara en tredjedel av skogsägarna har en aktuell grön plan. Planen är körkort och kartbok för skogsägandet, menar han.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Leif Öster
Leif Öster

Debatten om nyckelbiotoper skapar oro bland landets skogsägare. Mitt bästa råd är att vara med i en skogsägareförening och ha en grön skogsbruksplan. Där beskrivs eventuell skog med höga naturvärden så att ägaren i lugn och ro kan samråda enligt miljöbalken. Skogsägare med gröna planer får ytterst sällan en avverkning stoppad i sista stund. Mer än 99 procent kan genomföras.

Biotopsdebatten är nu ett getingbo. Ska man närma sig ett getingbo är det klokt att använda biodlarhatt och inte som jag gör nu, smörja in huvudet med honung. Men för att prata klartext. Det är märkligt att bara en tredjedel av oss skogsägare har en aktuell grön plan. Planen är körkort och kartbok för skogsägandet. Utan plan är det svårt att planera.

Begreppet nyckelbiotop (NB) myntades i oktober 1990. Skogsbruket trodde att NB skulle omfatta en halv procent av markerna. Landets virkesköpare lovade att aldrig köpa NB-virke. Men besluten vilade på stor okunskap. Måhända har kriterier ändrats. Men det finns fler NB än vi trodde. Bergvik skogar, landets kanske mesta ambitiösa bolag när det gäller naturvård, har inventerat sina skogar och inser att det är 4,9 procent av deras marker som är NB.

Bakom politisk retorik finns i riksdagen samsyn om vilka skogar som ska skyddas. Den dåvarande Alliansregeringen formulerade målet ”Skogar med höga naturvärden ska skyddas från avverkning”. (M2014/593/Nm). Troligen håller ungefär fyra procent av landets oskyddade skogar NB-klass. Hälften är registrerade. Hälften är inte det, men kan vara frivilligt avsatta. En del är helt okända. Så hur ska vi hitta dessa skyddsvärda skogar och hur ska ersättningar hanteras?

Bäst vore frivillighet, där skogsägarna själva pekar ut sina värdefulla skogar. Men många skogsägare har inte kunskapen. Så nu görs det en nationell inventering av alla NB. Det är rimligt. Nästa steg måste bli en prioritering där det mest värdefulla skyddas och annat kan brukas.

Det finns i debatten förslag om att alla skogsägare ska tåla fem procents avsättningar och att allt därutöver som staten vill bevara ska ersättas. NB i tätortsnära skogar och skogsägare med mer än fem procent nyckelbiotoper prioriteras nu när det gäller formellt skydd.

Centern skriver i Expressen att ”Givetvis ska känslig natur skyddas, det är vi de första att skriva under på, men då ska också ersättning utgå till ägaren”. Jag håller med. Politikerna måste fixa stålarna.

Leif Öster

red@landskogsbruk.se

Relaterade artiklar

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen