Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 30 mars 2018

Löfvens smädelse gör mig sur

"Jag vill höra fler säga att landsbygden är värd att satsas på för sig egen skull, för den inneboende livskraft och bärkraft som finns", skriver Anna Stjärnström i veckans krönika.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

FOTO: Marie Birkl

Några av er kanske tycker att jag är i gnälligaste laget om jag berättar att jag fortfarande surar över att statsministern, i samband med presentationen av regeringens landsbygdsproposition, vittnade om sin övertygelse om att det är viktigt med ett livskraftigt Sverige som fungerar även utanför städerna ”inte minst när stadsbor ska åka ut och kanske få koppla av ute på landsbygden”.

Det rimmar illa med ett annat mantra som ljuder över de samhälleliga vidderna nämligen, att allt som kan göras av olja det kan göras av skog. Skog kan förvisso ägas och växa på distans, men den måste brukas på plats, av människor som bor och verkar på landsbygden.

Som landsbygdsentusiast och glesbygdsbo borde jag kanske vara mer entusiastisk än vad jag är över att regeringen alls pressat fram en landsbygdsproposition med ambitionen att sluta klyftan mellan stad och land. För visst borde det vara så, att varje gång någon med bestämdhet hävdar att hela Sverige ska leva; desto bättre är det.

Politiker får ofta utså att deras uttalanden plockas upp från sitt sammanhang och får eget liv. Orden friläggs, placeras på obduktionsbordet. Dissekeras, ältas, analyseras. Rapporteras, arkiveras, återuppstår och får evigt liv på nätet. Tidigare moderatledaren Anna Kinberg Batras bevingade förolämpning till exempel om att ”stockholmare är smartare än lantisar” tenderar ju att segla vidare i det kollektiva minnet även om partiledaren själv fått de politiska vingarna klippta.

Löfvéns nämnda smädelse har goda förutsättningar att eka vidare på samma sätt, även om det kan upplevas orättvist att just de orden ska bli de som ljuder i den kosmiska etern när det fanns avsikter med propositionen som ändå var lite landsbygdsbra.

Men jag vill höra fler säga att landsbygden är värd att satsas på för sig egen skull, för den inneboende livskraft och bärkraft som finns. För de lösningar och möjligheter som landsbygden rymmer. Inte lyssna till valsnacket om satsningar som tvingas fram genom dåligt samvete, empati eller ens av solidariska skäl.

Påståenden som i likhet med statsministerns antyder att landet utanför städerna fyller sin samhällsfunktion på nåder endast som konserverad friskluftsoas med museiala förtecken, dit den urbana människan, möjligen i egenskap av skogsägare, kan tänkas komma på besök för att vädra av sig stressen – de undergräver självförtroendet på landsbygden och förringar de gröna näringarnas framtida roll. Och sådana påståenden gör mig sur, oberoende från vilken sida av blockgränsen det kommer.

Anna Stjernström

red@landskogsbruk.se

Relaterade artiklar

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen