Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 5 december 2019

Kunskap om skogen är makt

Multiskadade skogar kommer få stora konsekvenser för virkesvolymen. Det skriver Jenny Karlsson i sin krönika.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Jenny Karlsson, skogsägare, ordförande LRF Norrbotten.
Jenny Karlsson, skogsägare, ordförande LRF Norrbotten. FOTO: x

Det känns fantastiskt att just skogen som sedan urminnes tider gett oss så mycket, till exempel värme, skydd, mat och inkomster, fortsätter att leverera en mångfald av nytta. Virkesuttaget behöver öka för att vi ska kunna använda den klimatsmarta träfibern till så mycket mer. Fler och fler användningsområden dyker upp, och träet måste räcka till allt gott vi kan använda det till.

Lättast ökar vi tillväxten med plantförädling, rätt trädslag och skogskötsel på rätt sätt och i rätt tid. Men det räcker inte bara med att öka tillväxten. Lika viktigt är att begränsa skadorna på skogen, så att den kan utvecklas optimalt. De problem vi nu har i Norrbotten med multiskadade ungskogar kommer att få stora konsekvenser för virkesvolymen, om vi inte bromsar och åtgärdar de angrepp som redan skett, och lär oss av våra misstag.

När jag var liten på 1970-talet, var tallarna med död topp och svart bälte i törskateangrepp (i folkmun kallade ”tjirogaddar”) hårdvaluta i vedskogen. Tidigt fick jag lära mig alla fördelar med att elda dessa lättantändliga, underbart kåddoftande träd med lång brinntid, som alltid gick att få eld med. Men också att de var sjuka träd, bar på en smitta och därför skulle tas bort från skogen för att undvika att angreppet spred sig.

Så trädde en ny skogsvårdslag i kraft och vi började lämna död ved i skogen. Övergrova träd, högstubbar, lövträd och ”tjirogaddarna” fick stå kvar för den biologiska mångfalden, då de gör så mycket mer nytta för fåglar och mikrolivet i skogen, än i vedhopen eller virkeshögen.

Men naturnyttan med dessa lämnade ”tjirogaddar” ledde också till en ny stor onytta. De spred smittan ohejdat i smyg och nu är denna svampsjukdom väldigt utbredd i stora delar av Norrbottens ungskogar. Ofta angrips träd som är försvagade och har varit utsatta för betesskador, skoterskador eller andra sjukdomar, till exempel greminiella. Därav namnet multiskadad skog.

I takt med att klimatet förändras kommer vi skogsägare och skogsbruket att behöva förhålla oss till nya, antingen okända skadegörare eller sådana som varit harmlösa förut. Därför behöver vi lära oss mer, så vi känner igen skadorna. Vad vi kan göra åt redan angripna träd och framförallt förebygga ytterligare skador?

Kunskap är makt och väger inget, så låt oss lära oss allt vi kan för att ha optimala, friska och värdefulla skogar.

Jenny Karlsson, skogsägare, ordförande LRF Norrbotten

Relaterade artiklar

Till toppen