Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 16 maj

Jämställdhet skulle göra skillnad för skogsbruket

Varför får ojämställdheten i svensk skogsbransch fortsätta? Jo, för att det går väldigt, väldigt bra. Så skriver Susanne Öberg, skogsägare och ledarskapskonsult, Bollstabruk.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Susanne Öberg, skogsägare och ledarskapskonsult, Bollstabruk.
Susanne Öberg, skogsägare och ledarskapskonsult, Bollstabruk. FOTO: TT

Det är käpprätt uppåt väggarna med jämställdheten – för att tala klarspråk. I USA hotas aborträtten, vid gränsen till Ukraina hovrar traffickingligor för att samla in barn och kvinnor på flykt och i Sverige har 17 kvinnor under årets första 17 veckor mördats av en man de en gång älskat.

Varför får det fortsätta? Jo, för att det går. För vem efterfrågar något annat? Vem sätter ned foten och säger att det får vara nog nu? Vem vågar stå upp, sluta sig samman och göra skillnad?

När skogsbrukets metoo-upprop #slutavverkat presenterades så var det ingen som tog emot det – till skillnad från andra upprop, även i det gröna näringslivet. Forskning som gjorts efter uppropet visar att frågan kom upp på agendan, men att förändringarna uteblev. Vardagen fortsätter som vanligt, och vardagen föder ojämställdhet.

Andelen män som är sysselsatta i skogsbruket har ökat till 89 procent. Bara elva procent är alltså kvinnor. 92 procent av virkesköparna är män. Andelen kvinnor i ledningsgrupperna är 29 procent.

I familjeskogsbruket är 40 procent av skogsägarna kvinnor. Skogsägande är det vanligaste företaget bland kvinnor. Men det håller på att ändras. Allt färre kvinnor blir skogsägare och kvinnorna äger allt mindre fastigheter.

Varför får ojämställdheten i svensk skogsbransch fortsätta? Jo, för att det går väldigt, väldigt bra. I 2021 års redovisningar från såväl bolag som föreningar kan vi läsa om ökad omsättning, starka rörelseresultat och fina vinstutdelningar. Så vem behöver jämställdhet?

Jag tror vi behöver efterfråga annat än ekonomiska resultat. Vi behöver sätta ned foten och säga att ledarskapet i svenskt skogsbruk även behöver värderas utifrån förmågor som att känna empati, bygga ömsesidiga relationer, bidra till jämställdhetspolitiska mål, stå upp för grundläggande demokratiska värderingar om människors lika rätt och värde och att ta tillvara unika kompetenser i den egna organisationen.

Vad skulle hända om vi på nästa års förenings- och bolagsstämmor föreslog förändrade riktlinjer för ersättning och arvodering till ledning och förtroendevalda som handlade just om att premiera förmågan att skapa värden som räknas på riktigt? Tänk att jag tror vi skulle göra skillnad.

Jag tror dessutom att vi skulle göra skillnad för svenskt skogsbruk. För även om det går som tåget ekonomiskt så är rätten att bruka skogen ifrågasatt och det hänger intimt ihop med det konservativa, hierarkiska och konfliktdrivna ledarskap som härskar där vinstintressena går före allt annat. Dessutom är det så att jämställda organisationer, där fler kompetenser tas till vara, är mer lönsamma.

Susanne Öberg, skogsägare och ledarskapskonsult, Bollstabruk.

LÄS MER: Det är bra att vi är många och olika

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen