Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 5 maj 2018

”Ingen vinner på att fel mark skyddas”

”Man kan tänka sig att den första som bör kontaktas om man planerar ett reservat är markägaren, men så är tydligen inte fallet när det handlar om svenskt skogsägande”. Det skriver Ida Oderstål i veckans krönika.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Ida Oderstål, krönikör i Land Skogsbruk.
Ida Oderstål, krönikör i Land Skogsbruk. FOTO: Rolf Segerstedt

Råkade av en händelse få ögonen på en digital skogskarta över min hemby. Zoomade ut lite och upptäcker en lila klickbar text, ”Riksintresse” stod det över det myrlandskap som ligger strax nedanför vårt hus. Detta fångade givetvis min uppmärksamhet. Vad i hela friden är det här? Vad har riket för intresse av detta ogästvänliga landskap? Klickade på den lila texten och ser att Länsstyrelsen planerar ett reservat.

Den första tanken som slår mig är att där kan det omöjligen finnas några naturvärden som är speciellt bevaransvärda. Ogenomtränglig och igenvuxen slåttermark, myrholmar och planteringar. Det här är marker som knappast utgör några exceptionellt unika eller rika levnadsmiljöer vare sig för växter eller djur. I gengäld torde det å andra sidan inte bli särskilt dyrt eller konfliktfyllt för staten att lösa in.

Jag dryftar det här med några andra markägare som berörs. Först och främst är jag nyfiken på att höra om någon annat fått information. Man kan tänka sig att den första som bör kontaktas om man planerar ett reservat är markägaren, men så är tydligen inte fallet när det handlar om svenskt skogsägande.

Nu verkar det som om det bara är ett planerat reservat och det kanske inte ens blir något av. Dessutom kan det också bli tal om ett reservat där skogsbruk accepteras.

En av de markägare som jag pratar med blir extra orolig när jag nämner detta. Han menar att om det är ett sådant reservat då måste han handla snabbt. Han är nämligen orolig att det kommer innebära extra regelkrångel och svårigheter att sälja virket. Dessutom försvinner möjligheten att få ersättning. Som markägare upplevs det alltså som ett dubbelt straff att omfattas av just den typen av reservat där man tillåts bedriva skogsbruk. Han avslutar konversationen med att säga: ”Vi får göra som i grannbyn, sopa ner rubbet fort som faan.”

Just den sista kommentaren gör mig så uppgiven. Hela syftet med att skapa reservat är att skydda viktiga ekosystem och miljöer, men nu verkar det som om staten väljer att skydda ”skräp”, kanske för att det är billigare att lösa in. Markägarna tenderar att skyndsamt hugga ner sin skog vid minsta tecken till hot om reservatsbildning.

Ingen vinner på det här, inte lavarna och småfåglarna, inte markägaren som kanske hugger flera decennier för tidigt och inte skattebetalarna som går miste om viktiga intäkter. Det här är ett system som måste göras om.

Ida Oderstål,

Skogsägare och entreprenör

Relaterade artiklar

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen