Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 24 mars

”Hur skyddar vi skog från klimatet?”

Samtidigt som samhällsansvaret utreds och förmågan förhoppningsvis förstärks efter fjolårets skogsbränder, krävs det också att vi tänker över till mans hur vi ska skydda skogen. Det skriver Anna Stjernström i veckans krönika.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Anna Stjernström, skogsägare och historiker, skriver krönikor i Land Skogsbruk.
Anna Stjernström, skogsägare och historiker, skriver krönikor i Land Skogsbruk. FOTO: Marie Birkl

Eld, storm, granbarkborrar, viltskador och svamp. Hoten mot skogarna är många när förutsättningarna förändras. Hänger vi med? Gör skogsbruksplanerna, strategierna, samhällssystemen?

Under sommarens bränder gick tusentals hektar skog upp i rök. På ett smärtsamt sätt tvingade det upp krisberedskap och förebyggande åtgärder på den samhälleliga och skogliga dagordningen.

Ett av den statliga brandutredningens främsta förslag för att hela landet ska vara bättre och någorlunda likvärdigt rustat framöver, är att kommunerna ska samarbeta mer organiserat kring brandskyddet. Det gäller att forma överlappande nätverk som kan eliminera risken att det tar för lång tid att rycka ut och i tillräcklig omfattning nästa gång larmet går.

Men samtidigt som samhällsansvaret utreds och förmågan förhoppningsvis förstärks på olika sätt, krävs det också att vi tänker över till mans hur vi ska skydda skogen.

Som vi vet är elden långt ifrån det enda hotet. Det mest påträngande exemplet just nu är kampen mot granbarkborren. Prognoserna över skadorna är skrämmande. Skulle sommaren bli lika torr och varm som den förra finns risken att volymerna sticker i väg ytterligare, mot osannolika nivåer.

Först det akuta arbetet förstås, men sen; hur kan skogsbruket tänka och agera på sikt kring skogarnas motståndskraft i allmänhet och för att mota fortsatta barkborreangrepp i synnerhet?

Det är angeläget för alla som brukar och värnar skogen att hitta strategier som kan svara upp mot de nya hotbilder som följer med klimatförändringarna.

Skogsbruksplanen är något som kanske de flesta nyttjar för att kunna planera skogsnyttjandet och skötseln på bästa sätt. Den fyller sitt syfte. Men potentiella skador på grund av storm, eld och insekter finns onekligen att ta allt större hänsyn till.

Tämligen oförutsägbara faktorer som gör planerandet mycket svårare. Vid sidan om skogsbruksplanens ”plan A” gällande röjning, gallring, avverkning, plantering i klassiskt kretslopp, är det hög tid som skogsägare att fundera över ”plan B”, det vill säga hur skogen i bästa möjliga mån kan skyddas från flertalet hot som blir konsekvensen av olika extrema väder.

Det gäller allt från att hålla skogsbilvägar framkomliga, till avverkningars och planteringars genomförande, ståndortsanpassning, som att få ut skadat virke, till att hålla tummarna för att den industriella infrastrukturen håller och att marknaderna orkar ta undan när väder, vind och insekter tillfälligt tar över rodret. Det gäller kort sagt att hänga med i en ny sorts skogsvardag.

Anna Stjernström,

Skogsägare och historiker

LÄS MER: Så gör du en skogsbruksplan

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen