Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 3 juni 2018

”Hela bilden med helikopterperspektiv”

Ibland är det svårt att se skogen för alla träd men om vi lyfter blicken och höjer perspektivet går det att hålla kvalitén och hållbarheten uppe på den skogspolitiska debatten – det är andemeningen i veckans krönika från Anna Stjernström.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Helikopterperspektivet behövs i flera bemärkelser när det gäller skogen. Synen på hur den ska se ut, användas, i vilket syfte och av vem, skiftar som vi vet över tid. Skogen är på det viset en alldeles utmärkt projektorduk också för samhällsförändring i stort.

Måhända talar jag i egen sak som historiker – i full färd med forskning som just berör förhållandet mellan skogen och samhällets förändring. Men iakttagelsen är i alla fall att det allmänna intresset för skogens historia växer och att det gör det på grund av trycket från de många samtida och framtida samhällsutmaningar som just nu ligger i stöpsleven. Om ledorden i den skogspolitiska debatten vid 1900-talets inledning, efter en period av intensiv dimensionshuggning, var virkesproduktion och föryngring laddas den under 2000-talet, efter en längre period av främst trakthyggesbruk, av begrepp som biologisk mångfald och hållbarhet.

Skiftningarna i synsätt och skogsanvändning kan allra bäst belysas mot bakgrund av de längre tidslinjerna. Det räcker varken med nyhetsflödets ögonblickliga dygnsrytm eller de politiska mandatperiodernas korta livslängd för att hålla jämna steg med skogens omloppstider. Så när kompassriktningen ska sättas för framtidens skogar är det enligt min mening klokt att göra det med kunskap också om de många lager av bruk och beslut som format våra skogar till vad de är idag. Att utifrån ett så kallat ”helikopterperspektiv” försöka se hela bilden.

Samtidigt växer behoven av att få mera exakta grepp om hur den svenska skogen och skogsmarken egentligen ser ut precis just nu. Det kan med fördel också ske utifrån helikopterperspektiv, dock av en annan sort. När det nationella skogsprogrammet presenterades nyligen klargjordes att Lantmäteriet på årlig basis ska laserskanna landets skogsmarker och förmedla ett kunskapsunderlag som kan komma väl till användning i bredd med de digitala tjänster som redan finns kopplade till olika aktörer. I samma anda av fjärranalys ökar användningen av drönare både bland skogstjänstemän, företag och privatpersoner. Helikopterperspektivet ger en tidseffektiv överblick över skogen, trädens mängd, höjd, eventuella skador och angrepp. Från luften lätt går att lokalisera områden man behöver gå in och titta närmare på.

Oberoende perspektivet kan det ibland vara svårt att se ”skogen för alla träd” och det tycks i många frågor vara ännu svårare att hitta något samförstånd. Men förmår vi att förena det långsiktiga, historiska helikopterperspektivet med de data som ögonblickliga iakttagelser utifrån ett bokstavligt helikopterperspektiv ger, så går det i alla fall att hålla kvalitén och hållbarheten uppe på den skogspolitiska debatten i sig. En utgångspunkt så god som någon.

Anna Stjernström

LÄS FLER KRÖNIKOR: ”Håll dörren mot omvärlden öppen””Förnuft och ansvarskänsla borde räcka”

Relaterade artiklar

Läs mer om

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen