Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 22 februari

Efterlängtad LRF-satsning

Mycket bra och välkommet. Ja, så ser jag på beskedet att LRF Skogsägarna nu satsar en miljon kronor på att utveckla bättre skogsbruksplaner. Det skriver Leif Öster, skogsägare och turismföretagare i veckans skogskrönika.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Leif Öster, skogsägare och turismföretagare
Leif Öster, skogsägare och turismföretagare FOTO: Rolf Segerstedt

Det blir Skogforsk som tillsammans med SLU ska göra detta angelägna arbete. Tanken är att i mycket större utsträckning använda laserdata, geodata och skogsmaskinernas data från avverkningar. Från skördardata kan exakta uppgifter fås om till exempel gallringsuttag och frivilliga avsättningar. En annan bra sak är möjligheten till automatisk ajourhållning. Allt detta behövs. För dagens planer är usla.

I min ungdom jobbade jag som virkesmätare. Ibland ringde det någon missnöjd skogsägare. Den virkesvolym som jag hade mätt in, var betydligt mindre än vad som angavs i hens kanske nya skogsbruksplan. Någon gång kunde det skilja 25 procent. Ofta tio procent. Fast det är klart, hittade jag mer virke än vad planen angav, så ringde man inte mig. Sammantaget motsvarade dock felen stora ekonomiska värden.

Volymfel är bara ena sidan av myntet. Dagens skogsplaner kan verka vara exakta, men så är det sällan. Nyligen beställde jag en ny skogsbruksplan inför ett markbyte. Klart onödigt, för det visade sig att motparten redan hade en ny plan gjord av en annan planläggare. Självfallet lade vi planerna bredvid varandra. Förutom en del arealer var det häpnadsväckande skillnader. Så det behövs sannerligen högre kvalité på planerna.

Rutinerade planläggare säger att dagens planer måste tas fram till lägsta möjliga kostnader, vilket då ofta ger många fel. En del av de nya planerna är dessutom bara en skrivbordsuppräkning av någon gammal plan, något som bara ökar felen.

Hur stora andel av landets 220 000 skogsfastigheter som har en aktuell plan är okänt. Jag har hört att det nyproduceras och uppdateras cirka 5000 planer om året. Med tio års livslängd bör det alltså finnas 50 000 aktuella planer i omlopp. Det vill säga, bara en av fyra fastigheter har en aktuell plan. Så mycket som fem miljoner hektar privat skogsmark kanske helt saknar en plan.

Vi skogsägare är väldigt olika. Alltså måste skogsbruksplaner också få vara olika och mer än idag utgå från ägarens egna mål med sitt ägande. Moderna planer bör också innehålla kvalificerade natur- och kulturinventeringar på gårdsnivå. Om skogsägaren tidigt vet vilka höga naturvärden hen har i sin skog, så försvinner risken att någon annan pekar ut dem och att en planerad avverkning stoppas.

Leif Öster, skogsägare och turismföretagare

LÄS MER: Mycket har blivit bättre med årenLÄS MER: Vad innebär skogsbruk 2.0?

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen