Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 11 november

”Det finns mycket användbart material att hämta i skogen”

Jenny Karlsson, LRF Norrbotten, reflekterar i veckans skogskrönika över det fina i att som skogsägare kunna gå ut och hämta material till sopkvastskaft, hagstolpar och mycket mer.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Jenny Karlsson, LRF Norrbotten
Jenny Karlsson, LRF Norrbotten FOTO: Marie Nälsén och Eva Carlsson

Som alla skogsägare vet finns det fler värden i skogen än bara timmer och massaved. Och ibland glömmer man det privilegium man har när man kan hämta allt möjligt användbart från sin egen skogsmark. Ja, även om det säkert hämtas sprängticka, granskott, julgranar och tjärstubbar utan att markägaren tillfrågats.

Nu ska jag berätta lite om dyrbara vidareförädlingar. Kanske inte inkomstbringande men dyrbara på annat sätt, och framförallt sådana som ger sinnesfrid för att det inte racklar. I vår familj har pappa alltid gjort ett lager av skaft till sopkvastar och dyngskrapor, och dessa skaft går minsann inte av för hackor. För jag är väldigt bra på att knäcka skaft.

De gånger det funnits köpeskaft på gården, sådana där svarvade, en tum grova med max 3-4 årsringar och som man köper för en tjuga, så har de ofta gått av på mitten vid första försöket att sopa snön från trappan. De har gått av utan att man ens börjat ta i.

Min pappa gör skaften av sly istället. Smala småbjörkar som barkas och täljs till i smaländan så att de passar. De blir så otroligt släta och fina, så det är ingen risk att man får stickor i händerna. De sviktar när man tar i, men det ska mycket till innan de går av.

En annan vidareförädling som man är bortskämd med, är hagstolparna av senvuxen, undertryckt gran. På de smala stolparna ryms ett oräkneligt antal årsringar, så nog har det krökts många spikar när isolatorerna ska slås fast och när det karaktäristiskt sjunger och bara fjädrar i hammarslaget. Men stolparna håller i många år och för mycket mer påfrestning än de ser ut att göra. Svarvade stolpar som ändå är tryckimpregnerade har inget att komma med i samma dimension. De har dessutom ofta någon stor kvist mitt på stolpen, som inte direkt ökar hållfastheten.

Det är så roligt att kunna använda skogens råvaror. Det kanske inte är det första man tänker på som skogsägare, men att kunna hitta träden som blir fina ämnen till gungstolsmedar, yxskaft och lokar är spännande. Vrilar som blir slöjdmaterial, björkkvistar knyts samman till basturuskor, årsskotten på sälgen flätas till staket. När tiden finns, för det är ju som med allt annat hemgjort förenat med en arbetsinsats, så finns det mycket användbart material att hämta i skogen. Material som inte på något sätt påverkar det viktiga produktiva skogsbruket på våra fastigheter.

Jenny Karlsson,

LRF Norrbotten

LÄS MER: Många kloka tankar på LRF-stämmanLÄS MER: Känslan en varm sommardag när det luktar brandrök

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen