Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 7 juni

Det finns hopp om en ljus framtid

Nyligen avslutades LRFs förbundsstämma på Sånga-Säby. När jag morgonen efter den senaste LRF-stämman samlar mina intryck är det tre saker som glädjer särskilt, skriver Paul Christensson.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Paul Christensson, ordförande, LRF Skogsägarna
Paul Christensson, ordförande, LRF Skogsägarna FOTO: Åsa Sommarström

Nyligen avslutades LRFs förbundsstämma på Sånga-Säby. Det var den första fysiska stämman på tre år, eftersom pandemin har tvingat oss till digitala lösningar i stället. De har visserligen fungerat bra, men inget går upp mot att träffas fysisk. Jag har haft förmånen och förtroendet att delta på väldigt många stämmor genom åren, både i LRF och skogsägarrörelsen. När jag morgonen efter den senaste LRF-stämman samlar mina intryck blir jag glad.

Det är tre saker som gläder mig särskilt. Det känns oerhört hoppfullt att trots den brutala kostnadskris som lantbruket befinner sig i så uttrycks det en stor framtidstro. Insikten i att äntligen börjar det övriga samhälle förstå att den gröna kolatomen, som vi dagligen producerar i svenskt jord- och skogsbruk, är livsviktig för ett fungerande samhälle. Det tror jag är grunden till vår återvunna framtidstro.

Utan en jord- och skogsbruksproduktion i Sverige får ingen av oss ett bra liv. Pandemin och inte minst kriget i Ukraina har visat med tydlighet att försörjningstrygghet är viktigt. Adderar vi dessutom klimatomställningen så blir det allt fler som inser att svenskt jord- och skogsbruk kommer att vara oumbärliga i framtiden. Allt detta har ju vi vetat hur länge som helst, men tack vare de signaler som kommit den senaste tiden från politiker och opinionsbildare så känns det som att många i vår sektor nu ser ett ljus i tunneln, trots kostnadskris och krig i vår närhet.

Det andra som gläder mig är att skogsfrågorna som ligger mig varmt om hjärtat numera är en naturlig del i LRFs arbete, och det märks på stämman. Att vi håller ihop näringspolitiken för jord- och skogsbruket anser jag vara väsentligt. Många frågor är specifika, men många frågor är också gemensamma mellan de olika sektorerna. Jag tror att en klok samordning stärker familjeskogsbruket långsiktigt.

Men det som kanske gläder mig allra mest var debatten på stämman och vilka som deltog i den. Ungdomarna tog för sig på ett väldigt bra sätt och jag tror dessutom att det nästan var jämställd könsfördelning i talarstolen. Det har inte alltid varit så och det är absolut inte på det viset överallt i våra organisationer. Men med alla de unga, ofta kvinnor, som deltog i debatten och drev viktiga framtidsfrågor för svenskt jord- och skogsbruk, så finns det ett hopp om en ljus framtid där vi tar vara på hela kompetensen men också de affärsmöjligheter som finns.

Paul Christensson, ordförande, LRF Skogsägarna

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen