Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 9 juni

Det allra roligaste med skogen

Ägande- och brukanderätt som stärker de privata markägarnas handlingsutrymme ger viktig variation i skogen, skriver Ida Oderstål i sin krönika.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Ida Oderståhl, skogsentreprenör, skogsägare
Ida Oderståhl, skogsentreprenör, skogsägare

Mitt i vårby har det så länge jag kan minnas funnits en skog. När vi var små lekte vi mycket där. Vi byggde kojor och cyklade längs stigarna, min mamma brukar berätta att även hon och hennes kompisar lekte i samma skog när de var små, men i takt med att vi barn vuxit upp har även skogen vuxit och det började bli dags för avverkning. Blåsvädret de senaste åren har fällt en hel del träd och de som har sina hus i skogen började tycka att det var väl mörkt på gården även dagtid.

Just den härskogen kändes helt rätt att avverka enligt någon hyggesfri metod. Att bara göra en traditionell slutavverkning hade till en början öppnat upp landskapet rejält, men efter några år skulle en tjock nyplantering inte vara lika rolig att ha utanför köksfönstret. Därför bestämde vi tillsammans med markägaren och Skogsstyrelsen att göra ett demonstrationsområde av skogen.

Delen med de fina stigarna och kojorna har vi “plockhuggit”, alltså tagit ut avverkningsmogna träd men lämnat en hel del skog kvar. Där är tanken att föryngringen och tillväxten ska sköta sig själv. Det blev rejält mycket ljusare utan att kännas allt för “förändrat”. På den bakre delen av området har vi slutavverkat på traditionellt sätt. Där kommer vi höglägga halva arealen med grävmaskin och andra halvan markbereder vi just nu med grisar. Vi kommer plantera igen den slutavverkade delen samtidigt, och om några år kommer vi kunna se eventuella skillnader mellan maskinell och animalisk markberedning.

Det ser jag verkligen fram emot med spänning. Man vill gärna tro att det kommer växa bra där grisarna bökat och nu får vi svart på vitt om den känslan är sann. Det är många faktorer att ta med i beräkningarna.

Högläggningen kommer givetvis kräva en del diesel och ett par arbetstimmar. Grisarna sköter markberedningen själva, men helt utan arbetsinsats är det sannerligen inte. Förutom allt jobb med att sätta och underhålla stängslet måste vi åka och mata och se till dem. Att vi tillför näring genom utfodringen av grisarna borde påverka plantornas tillväxt positivt, ett prima närproducerat fläskkött ligger också på pluskontot.

Det är det här jag tycker är allra roligast med skog, att man kan göra så olika. En ägande- och brukanderätt som stärker de privata markägarnas handlingsutrymme är jätteviktig. En variation bland skogsägarna ger variation i skogen.

Ida Oderståhl

skogsentreprenör, skogsägare

Relaterade artiklar

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen