Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 3 december 2020

Den finns en marknad för svenskt lövträ

Det haltar betänkligt i det svenska skogsbruket när det kommer till inköp, förädling och marknadsföring av de flesta svenska lövträslag, skriver Erik Hjärtfors, skogsägare och träförädlare i veckan skogsbrukskrönika.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Erik Hjärtfors, skogsägare och träförädlare tycker att man ska börja efterfråga svenskt lövträ.
Erik Hjärtfors, skogsägare och träförädlare tycker att man ska börja efterfråga svenskt lövträ.

Att vi har några stora aktörer som jobbar med ek, asp och björk ersätter inte att det finns ett större nationellt ansvar att faktiskt ta hand om allt det fina och värdefulla i skogarna. Råvaran anses inte vara problemet eftersom många trycker på för mer lövträ.

Löv anses vara en del av lösningen på skogsbruk i ett förändrat klimat, för hållbarare ekosystem och för marknader med många olika och växande specialbehov. Det finns egenskaper hos många lövträd som ger oss helt nya möjligheter som ytterbeklädnader på hus, limträbalkar och möbler för att nämna några.

Vi kan dela upp marknaden generellt i två delar, där ett behov finns att köpa de större träslagen asp, björk och ek. Materialet finns, andelen löv i de svenska skogarna sägs vara uppåt 20 procent. Naturligtvis är inte allt avverkningsbart, men desto mer beklämmande då att det som finns ofta blir liggande i småvältor utan att komma industrin till del.

En del av problemet kan ligga i att det traditionella inköpskollektivet av olika skäl inte engagerar sig. Det kan säkert finnas en upplevelse av dålig skogsekonomi, okunskap var köparna finns och ett ”dåligt ackord” för den inköpare som lägger för mycket tid på små lövvolymer.

När det gäller de andra lövträslagen så ligger problematiken i ”säljet”. Alla de småsågar och snickerier som ändå finns har inte lyckats koordinera sig angående sortiment, vad som produceras, var det kan köpas eller exponering. Så därför kan det hända att vi framåt sommaren ser tecken på en lövträ-handelskedja. Det skulle kunna uppstå några plankhotell för dem som behöver hjälp med eget material eller att några länsstyrelser och större arkitektkontor kanske blir uppvaktade av säljsugna träföretagare i flock. Vem vet?

Lösningen i allt detta borde vara att skogsägare trycker på sin inspektor/inköpare för att ta hand om och hitta köpare till de lövvolymer som huggs, oaktat ovan nämnda betänkligheter. Som alltid är det privatkonsumenter, byggare, möbelfabrikörer, arkitekt med flera som driver efterfrågan och därmed hela kedjan från skogsägare till butik. För att skapa nya produkter, koncept och innovationer så behövs en marknad med betalningsmöjligheter. Företagen finns delvis redan och kommer att expandera i exakt samma omfattning som behoven uppstår. Så hjälp svenskt skogsbruks omställning, fråga efter svenskt löv.

Erik Hjärtfors,

skogsägare och träförädlare

LÄS MER: Blandskog är grejenLÄS MER: Förädla skogen – förmera ditt liv

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen