Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 26 januari

Äganderätten sätts under forskarlupp

Forskare vid Umeå universitet ska undersöka om äganderätten är på väg att urholkas, skriver krönikören Anna Stjernström.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Anna Stjernström
Anna Stjernström FOTO: Marie Birkl

Gunnar Wetterbergs uppmärksammade bok ”Träd – En vandring i den svenska skogen” blev en storsäljare i julhandeln. Hyllorna fylldes snabbt på genom en andra tryckning. Det kan tas som inteckning för att en bred och stor publik funnit boken läsvärd, men är också en välkommen indikation om att det allmänna intresset för skogen växer.

Tajmingen är bra. Behovet av att ta in de historiska perspektiven och helhetssynen växer i takt med det tilltagande antalet intressen och förhoppningar som tar fasta på skogsresursen för framtida bruk. Wetterbergs handfasta och begripliga grepp gör det möjligt för fler att ta in lite mer av de komplexa sammanhangen mellan skog och samhälle.

100-procentigt samförstånd kring vad skogen är och bör vara, vad det innebär att skydda och sköta, och om det i vissa fall kan vara samma sak, är förstås en utopi. Men det är för den skull inte fel att sträva efter större konsensus än vad nuläget uppvisar. Då krävs emellertid dialoger som orkar bredda sig bortom rågångarna av varje avgränsad intressesfär och som förmår sträcka sig över de långsiktiga behoven såväl som de kortsiktiga.

Forskare vid Umeå universitet studerar i ett pågående projekt om det skett en glidning i äganderätten. Genom en historisk jämförelse av gränserna för den privata äganderätten till skog under 1900-talet väntas Anna Sténs och Erland Mårald ge svar på den högaktuella frågan om äganderätten är hotad. Vissa preliminära resultat har redan delgivits; forskarna menar att den samtida äganderättsdebatten visar prov på att vara polariserad och rentav populistisk.

Privata skogsägare, eller deras förespråkare uttalar sig i forum där de kan vädra sin oro och göra sina röster hörda, men att det blir som att ropa i en ekokammare. Jag undrar om det inte är rätt rimligt att privata skogsägare faktiskt är de första att försvara ägandet och nyttjanderätten av den egna skogen i ett läge när de känner sig trängda och att de då gör det genom de opinionsbildande kanaler som de finner framkomliga.

Jag ställer mig vidare frågande till om utövandet av denna åsiktsfrihet verkligen gör privata skogsägare till populister, kollektivt utrustade med ett dövöra gentemot omvärldens kloka synpunkter. Projektrapporten blir hur som helst intressant läsning mot slutet av 2019. Ämnet är angeläget och aktuellt.

Skulle det till nästa julhandel dessutom finnas en motsvarande bok till Wettergrens ”Träd”, som fullt ut istället fokuserade på de ekologiska aspekterna i skogen skulle jag för min del inte vara sen att läsa den också.

Anna Stjernström

Skogsägare, historiker

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen