Krönikor

KRÖNIKA: Ser man till problematiken med fossil förbränning i Europa så blev kanske detta eländiga krig ändå en väckarklocka för en rad länder om en inriktning mot en högre grad av självförsörjning, skriver Anders Pettersson, skogsförvaltare, Sorsele.

Att vi är många, och att vi är olika är det som är charmen med svenskt skogsbruk och det som skapar legitimitet för brukandet av skogen, skriver Susanne Öberg.

Skogen måste användas, med kärlek och känsla som bara den enskilda skogsägaren kan ge. Det kommer vi alla att vinna på när vi går där i skog och mark, skriver Helena Löthgren i sin krönika.

Att använda skogen borde vara den självklara grunden. Inte att se svenska skogen som en buffertlösning för att man ska kunna fortsätta köra bil på fossila bränslen i Europa, Torgny Persson, Skogsindustrierna.

Att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser och möjlighet att äga och kontrollera mark är ett politiskt mål och en del av Agenda 2030. Men de senaste tio åren äger män allt större arealer produktiv skogsmark medan kvinnor äger allt mindre, skriver Kerstin Dafnäs i sin krönika.

Det är dags att inta huvudstaden med kraftfulla budskap från skogsbrukare och skogsbygder Vi finns! Vi kan! Vi behövs! Det skriver Mats Blomberg i veckans krönika.

Det kanske är dags att vi familjeskogsägare, som äger hälften av Sveriges skogsmark, blir bättre på att berätta vår historia och om den bredd som finns i våra skogar, skriver Haidi Andersson, skogsägare, Växjö.

När nyckelbiotopsinventeringarna inleddes var jag positiv. Tyvärr har de utvecklats till något annat än vad som var avsikten, skriver Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna.

Varför ska vi känna skam för att vi sköter vår skog precis så som våra förfäder skötte den? Visst kommer det bli en förändring i landskapet, men det är inget nytt vare sig i dag eller för 100 år sedan, skriver Marit Bohlin, LRF Ungdomen.

För ett skogsindustriland som vårt vore det förstås synnerligen illa att avveckla våra träbaserade industrier och övergå till kollagring. Vem ska betala en sådan nota? Det undrar Anders Pettersson.

Skogen behöver bli relevant för alla – inte bara för oss som är födda med den, skriver Land Skogsbruks nya krönikör Susanne Öberg.

Det är ironiskt att skogsbruket är under angrepp samtidigt som livet på landet börjat uppvärderas.

KRÖNIKA: Erik Hjärtfors, skogsägare och träförädlare, drömmer om framtidens skogsbruk i sin sista krönika.

EU vill helst inte att vi ska bruka skogen alls, trots allt skogsbruket inneburit för vårt land, konstaterar Jenny Karlsson, ordförande för LRF Norrbotten.

Självfallet är det okej att sälja sin skog. Särskilt om man inte är intresserad eller just vill leva ett annat liv. Men den som inte säljer sin skog får säkert vara med om en spännande resa, skriver Leif Öster.

Vi har de senaste 100 åren förbättrat både klimatet och det biologiska livsrummet för djur och växter. Var är vår medalj, hurraropen och hyllningarna i media? Är inte detta en insats värd att uppmärksamma, skriver Helena Löthgren, skogsägare, Lindesberg.

I skogsdebatten, där alltför ofta två stridande sidor målas upp, ställs inte sällan miljö och lönsamhet mot varandra. Jag skulle vilja påstå att de i själva verket är förutsättningar för varandra, skriver Torgny Persson, Skogsindustrierna.

Just nu vill alla ha skogen och dess produkter. Då är det lätt att glömma att inga resurser i världen är oändliga, inte ens skogen, skriver Haidi Andersson.

Lyssnar man till miljö- och klimatrörelsen är deras lösningar i princip alltid att vi på olika sätt ska producera mindre. Min övertygelse är att det inte är där lösningarna finns, skriver Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna.

Är det någon gång i världshistorien vi behöver samla våra gemensamma krafter och göra en snabb och radikal förändring av produktion och konsumtion, så är det nu. Ändå verkar vi trassla in oss i ett gräl om hur det ska göras, skriver Kerstin Dafnäs, skogsägare och ordförande i Spillkråkan.