Teknik gör det lättare hitta motståndsträd
Forskare är hoppfulla inför att hitta de askträd som är motståndskraftiga mot askskottssjukan för att odla fram en ny population.
I början av 2000-talet dök askskottssjukan upp i Sverige. Nu har forskare på SLU Skog i Alnarp jobbat fram en ny teknik som man hoppas kan snabba på arbetet med att välja ut plantor som är mer motståndskraftiga mot sjukdomen. Det skriver P4 Kristianstad.
Askskottssjuka orsakas av en invasiv svamp som man tror har kommit till Europa från Asien, och är spridd över hela askens utbredningsområde i Sverige.
Starkt hotad
Sedan 2015 är asken i Sverige klassade som en starkt hotad art, sedan 2010 är den rödlistad. Det gör inte bara att asken är sårbar som art utan även de organismer som lever på och av askträd.
– Asken utgör bara en knapp procent av den totala skogen i landet, men det är en värdefull art, säger Michelle Cleary, forskare vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp.
Står emot
Vad som har väckt forskarnas hopp om att rädda ett svenskt askbestånd är att cirka en till fem procent av askträden har anlag som gör att de står emot sjukdomen bättre än övriga träd.
– Så det ger oss lite hopp, att vi kanske kan välja ut några av de träden, för att försöka odla fram en mer motståndskraftig population, säger Michelle Cleary.
Snabba på process
Sedan 2013 har forskarna, tillsammans med allmänheten, kartlagt hundratals askträd som inte verkade bli lika sjuka av svampen. Från skotten av de träden har forskarna drivit upp plantor för att forska vidare på.
Men forskning tar tid och asken behöver räddning nu. Därför har man försökt att snabba på processen. Vissa forskare tittar på generna på molekylär nivå, medan man i Alnarp tittar på plantornas kemiska signaturer.
Bärbar teknik
Detta görs med hjälp av infraröd spektroskopi för att hitta kemiska markörer och en statistisk mätmetod, som kan visa om en trädplanta står emot sjukdomen.
Tekniken är testad och nu hoppas Michelle Cleary att den ska bli bärbar för att kunna användas ute i fält. De kemiska signaturerna skulle kunna identifieras på 5-10 minuter. Tanken är att forskarna ska få fram en motståndskraftig askpopulation för att plantera ut.
Finns andra hot
Men även om det går att hitta ett sätt för asken att stå emot svampangreppen, så finns det andra hot, som den smaragdgröna asksmalpraktbaggen. Den har orsakat stor skada bland askar i östra Nordamerika och i västra Ryssland.