Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Forskning 28 november

Svampangrepp kan bli vanligare på plantskolor

Bålsta

Ett förändrat klimat i samband med förbud och restriktioner av fungicider, kan göra svampangrepp vanligare på plantskolor. Rebecca Larsson, industridoktorand vid SLU, forskar för att hitta biologiska alternativ till kemiska fungicider.

 Rebecca Larsson, industridoktorand på SLU, forskar på alternativ till kemiska fungicider hos Svenska Skogsplantor. Här på Lugnets plantskola i Bålsta med odlingsledare Martin Larsson.
Rebecca Larsson, industridoktorand på SLU, forskar på alternativ till kemiska fungicider hos Svenska Skogsplantor. Här på Lugnets plantskola i Bålsta med odlingsledare Martin Larsson. FOTO: Helena Gohde

I ett av odlingstälten på Lugnets plantskola i Uppland står några pallar med tallplantor i udda formationer. De är föremål för Rebecca Larssons forskning för att hitta alternativ till kemiska fungicider i plantskolor.

Rebecca Larsson är industridoktorand vid SLU och är knuten till Svenska Skogsplantor sedan början av maj i år och fem år framåt. Hon gör fältstudier på plantskolorna Trekanten, Kalmar, Lugnet i Bålsta och Stakheden i Ludvika.

Studerar fyra preparat

– Jag testar fyra olika biologiska bekämpningsmedel. De prover jag har tagit kommer jag att analysera framöver och har därför inget resultat i nuläget, men vad vi har sett visuellt är att det ser väldigt friskt ut. Men det finns svampsjukdomar som inte syns förrän efter en tid, så det ska också bli intressant att se hur det går, säger hon.

I försöken provar hon fyra olika preparat som redan finns på marknaden. Tre är mikrobiella växtskydd, svampar som äter de skadliga svamparna, och två har använts i produktionen och det tredje har testats på planta. Det fjärde preparatet är en växtregulator som är tänkt att stärka plantans motståndskraft mot sjukdomar.

 De första proverna har inte kommit tillbaka från analys ännu, men Rebecca Larsson tycker att det rent visuellt ser fint ut bland plantorna.
De första proverna har inte kommit tillbaka från analys ännu, men Rebecca Larsson tycker att det rent visuellt ser fint ut bland plantorna. FOTO: Helena Gohde

Rebecca Larsson ska även undersöka om frön för med sig svampsjukdomar och med hjälp av sporfällor se hur de yttre faktorerna skiljer sig mellan olika platser och vad de kan betyda.

Fungicider fasas ut

Skogsplantorna på plantskolan behöver skyddas mot svampangrepp, och traditionellt har detta gjorts med kemiska fungicider. Men redan nästa år kommer EU att förbjuda ett av de vanligaste kemiska bekämpningsmedlen, Tilt, och ytterligare ett, Amistar, beläggs med kraftiga restriktioner.

– Det finns ett behov av att ersätta gamla fungicider med nya biologiska preparat. Vi har pratat om detta i flera år och har velat få tag i en industridoktorand. Rebeccas handledare på SLU har hjälpt oss tidigare och vi kunde börja samarbeta, säger Martin Larsson, odlingsledare på Lugnets plantskola.

 Rebecca Larsson är industridoktorand på SLU och forskar på alternativ till kemiska fungicider hos Svenska Skogsplantor. Här på Lugnets plantskola i Bålsta.
Rebecca Larsson är industridoktorand på SLU och forskar på alternativ till kemiska fungicider hos Svenska Skogsplantor. Här på Lugnets plantskola i Bålsta. FOTO: Helena Gohde

Det är generellt svårare att bli av med svamp än till exempel insekter på en plantskola. Rebecca Larsson menar att utan de kemiska fungiciderna till hjälp behöver plantskolorna revidera sitt sätt att arbeta med svampangrepp.

– Det krävs att man tänker om. Man kan välja att hitta alternativa fungicider, men inget säger att de kommer att vara tillåtna i längden. Det ställer krav på plantskolorna att hitta alternativa lösningar, som att skaffa kunskap och försöka förutse risken för svamptillväxt utifrån till exempel omslag i väder. Plantskolor kan jobba förebyggande med rengöring och mekaniska lösningar som en släpbom som skapar luftcirkulation nere i plantan för att undvika gråmögel, säger hon.

Problemen kan växa

Målet med arbetet är att få fram en manual eller rekommendationer kring hur svampsjukdomar ska bekämpas. För det finns faktorer som pekar på att problemen med svamp kan komma att öka.

– I ett förändra klimat kan plantorna bli stressade – vilket gör dem mer mottagliga, nya svampsjukdomar kan komma från Europa och etablera sig här och de som redan finns här kan få ett förändrat mönster. Det är svårt att förutse effekterna.

LÄS MER: Parasitsvamp kan hota svenska tallarLÄS MER: Skadad ungskog även i Mellersta Norrland

Fakta: Försöket i korthet

Plantorna i försöket har behandlats med fyra biologiska bekämpningsmedel under hela odlingssäsongen.

I samband med behandlingen har prover tagits på barr och från torven de växer i.

Dessa prover förvaras nu i frys och kommer sedan att analyseras med hjälp av DNA-teknik för att se vilka svampar som finns på plantorna.

Det intressanta är att se om det finns några skadliga svampar på plantorna trots behandlingarna, och om svampsamhället skiljer sig åt mellan de olika medlen som testats.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen