Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Forskning 19 januari

Resistens mot askskottsjukan hopp för hotat träd

Asksskottsjukan hotar ett viktigt kulturträd och biodiversiteten i det svenska landskapet. Men forskarna menar att det finns hopp. 

 Michelle Cleary har tagit fram motståndskraftiga kloner av ask på labbet på SLU i Alnarp.
Michelle Cleary har tagit fram motståndskraftiga kloner av ask på labbet på SLU i Alnarp. FOTO: Göran Ekeberg

Askskottsjukan kom till Europa från Asien i slutet av 80-talet och den dödar långsamt askar över hela Europa. Svampsjukdomen upptäcktes i Sverige 2001 och har med vindens hastighet spridits i hela södra Sverige. Sedan 2015 är asken listad som starkt hotat på Artdatabankens rödlista.

Genetiska markörer kan spara tid

Nu kämpar forskare på SLU och Skogforsk för att rädda arten. Under de senaste fem åren har man samlat in prover från träd runt om i Sverige, som verkar ha större motståndskraft mot sjukdomen. 

– De träden håller vi nu på att testa på olika sätt. Dels ser vi om de överlever och dels letar vi efter genetiska markörer som korrelerar med bättre resistens, säger Jan Stenlid, professor vid Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi på SLU i Uppsala. 

Om forskarna hittar bra genetiska markörer kan det spara mycket tid. De slipper att infektera ett träd och vänta i flera år för att följa sjukdomsförloppet. Ett genetiskt prov kan snabbt avgöra om trädet har ”motståndsmarkörer”. Och då kan man använda det trädet för framtida avel. 

– Vi verkar ha några intressanta markörer på gång. 

”Mycket användbart redskap”

Ännu fortare kan det gå med en teknik som Michelle Cleary, docent och skogspatolog på SLU i Alnarp, och Lars-Göran Stener, skogsförädlare på Skogforsk, håller på med. De använder infraröd teknik för att kartlägga trädets kemiska sammansättning.

Kemiska komponenter skiljer sig åt mellan resistenta träd och träd som är mer mottagliga för sjukdomen. I framtiden kan man ha med en handhållen spektrometer med sig ut i fält och sätta den mot trädets bark och få ett resultat med en gång. 

– Det kan bli ett mycket användbart redskap som kan snabba på processen att hitta resistenta träd. Vi har sett mycket bra resultat med metoden och har nyligen publicerat en vetenskaplig artikel i ”Nature scientific reports”, säger Michelle Cleary.  

Det är svårt att veta exakt hur stor del av askpopulationen i Sverige och Europa som är hotad. Enligt Jan Stenlid kan det ta 10-tals år innan stora träd dör och att det därför är det svårt att bedöma. Men trädet har minskat rejält i förekomst.

– Alla träd blir infekterade, men vissa träd klarar sig bättre. Det rör sig om mellan en och fem procent som är mer motståndskraftiga, förmodligen mot den lägre andelen, säger Michelle Cleary.

Asken en nyckelart

När askarna dör hotas också många andra arter. Trädet är en nyckelart och det finns hundratals arter som är specifikt kopplade till ask. Om forskarna lyckas hitta fler motståndskraftiga askar och kan bygga upp en ny population på plantager finns det hopp för trädet. 

– Vi är hoppfulla. Vi ser väldigt mycket sjukdom, men vi ser också träd som klarar sig bra, trots ett mycket stort sjukdomstryck, säger Michelle Cleary. 

FAKTA: Askskottsjukan 

Askskottsjukan orsakas av en sporsäckssvampen Hymenoscyphus fraxineus vars sporer sprids med hjälp av vinden. Svampen angriper först de unga skotten och växer senare in till stammen och orsakar stamnekroser, eller sår på stammen. När såren når runt stammen dör den del av trädet som finns ovanför såret.

Forskare har de senaste fem åren, efter ett upprop till allmänheten, spårat upp och märkt ut över 500 till synes friska askar runt om i Sverige. De har uppförökats i laboratorier och nu har över 160 av de bästa klonerna planterats ut i fältförsök. 

Troligen har sjukdomen kommit hit med askar från Asien. Där är svampen inte en svår patogen, utan träd och svamp kan samexistera. Men träden i Europa saknar en evolutionär historia tillsammans med svampen. Det kommer att ta många generationer innan evolutionen kan leda till mer motståndskraftiga träd och mindre aggressiva svampar. Om inte forskarna kan hjälpa asken på traven. 

Källor: Artdatabanken och SLU

Relaterade artiklar

Läs mer om

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen