Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Forskning 11 oktober

Nya rön på tvärs mot synen på markberedning

Markberedning förstör inte det viktiga kolförrådet som finns bundet i marken. Det visar studier som forskaren Monika Strömgren vid SLU har gjort. Hennes resultat är unika och kullkastar den gängse uppfattningen om att markberedning frigör koldioxid.

 Monika Strömgren är docent i skoglig ekosystemekologi vid SLU. Hon har undersökt hur markberedning påverkar koldioxidavgången som finns bundet i jorden.
Monika Strömgren är docent i skoglig ekosystemekologi vid SLU. Hon har undersökt hur markberedning påverkar koldioxidavgången som finns bundet i jorden. FOTO: Staffan Claesson

Tar vi kål på kolet om vi tar rubb och stubb ur skogen? Det var frågeställningen i Monika Strömgren föreläsning då hon skulle bli docent i skoglig ekosystemekologi. Föreläsningen byggde på en genomgång av tidigare litteratur och hennes egna studier av stubbskörd och markberedning och hur detta påverkar kolförrådet i mark och biomassa.

– Det enkla svaret på frågan är nej, konstaterar Monika Strömgren.

Kolförråd viktigt

Kolförrådet är viktigt då det binder koldioxid och därmed hejdar den globala uppvärmningen. Monika Strömgrens slutsats går på tvärs mot den gängse uppfattningen om att markberedning rör om det bundna kolet i marken och frigör koldioxid.

Påverkar inte koldioxidavgången

Enligt henne visar tio år långa försök entydigt att markstörningar – som markberedning och stubbskörd – inte påverkar koldioxidavgång från marken, utan att den till och med kan minska under de första två åren. En kortvarig ökning av koldioxidutsläpp har observerats direkt efter stubbrytning, men denna försvann redan efter ett par veckor.

Tvivlade i början

I dag är Monika Strömgren tvärsäker på sin slutsats.

– Men när jag började 2007 och såg resultatet tänkte jag att det var fel, att det berodde på den enskilda platsen. Jag fick då mer pengar för att undersöka fler platser men resultaten blev desamma. Jag tänkte fortfarande likadant – att något var fel. Vi byggde därför ut med 14 försök som nu är långliggande. Efter tio år kan vi därför vara säkra på våra resultat. Det finns även försök i Finland och Baltikum som visar samma resultat.

Går det att påstå att markberedning leder till ett större kolförråd?

– Ja. Tidigare hade man inte fokus på kolet – utan biomassan, det som fanns ovanför marken. Det har länge varit känt att markberedning gynnar trädtillväxten och därmed koldioxidinbindning i biomassan. Det man hade funderingar på var om man fick minskat kolförråd i marken om man rörde om i den.

Få försök var vägledande

Enligt Monika Strömgren har det gjorts en hel del synteser, sammanfattningar, om hur man ska sköta sin skog klimatnyttigt.

– När det gäller markberedning hänvisar alla till samma grund – en handfull försök spridda över hela världen, ett par försök som var gjorda i Finland och Kanada. På flera hade man skalat av hela marktäcket, och det är klart, då försvinner en massa kol. I ett finskt försök markbereddes en torvmark, något som inte görs i Sverige. De rapporterna var därför inte relevanta. Men de har tagits som en sanning.

Har funnits oro

Det som du har lyft fram ställer därför tidigare rön på ända?

– Ja, absolut.

Man behöver alltså inte vara orolig för att kolförrådet ska minska i marken?

– Nej. En anledning till vår oro har varit vår vetskap om att vi har dubbelt så mycket kol bundet i marken som i träden. Sätter man då fart på kolet i marken så ökar koldioxidavgången till atmosfären, och det vill man ju inte.

Fakta/Försöken

Försöken etablerades 2012 där man har studerat koldioxidavgången från marken på 14 olika platser i Sverige. Man har även tittat på statusen i marken, till exempel förekomsten av kväve, kalium och fosfor. Dessutom har även plantetablering och självföryngrig undersökts.

De 14 platserna är långliggande försök. Nu fortsätter forskarna att titta på kol- och näringsförråden i marken och trädens biomassa vart femte till vart tionde år.

LÄS MER: Så mycket mer producerar sitka än vanlig gran

Relaterade artiklar

Till toppen