Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Forskning 14 november

Experten: Här är träslagen att satsa på i ett varmare klimat

När klimatet blir varmare kommer det att gynna tillväxten i svenskt skogsbruk, framför allt i norra Sverige. Men det gäller att gardera sig med väl testade och förädlade plantor när man ska plantera ny skog, enligt Bo Karlsson, doktor i skogsgenetik vid Skogforsk.

 Douglasgran är ett alternativ när klimatet blir varmare, enligt Bo Karlsson, doktor i skogsgenetik vid Skogforsk.
Douglasgran är ett alternativ när klimatet blir varmare, enligt Bo Karlsson, doktor i skogsgenetik vid Skogforsk. FOTO: Istock

Skogen spelar en nyckelroll i arbetet med att hejda den globala uppvärmningen, dels som kolsänka eftersom den binder koldioxid, dels som alternativ till fossila råvaror i olika industriprocesser.

Bo Karlsson har undersökt hur våra befintliga trädslag påverkas av uppvärmningen och vilka alternativ som kan bli aktuella i framtiden.

”Kommer gynna norra Sverige”

– Vi kommer att få högre årsmedeltemperaturer som ger tio procents högre tillväxt, även om det kommer att vara ojämnt fördelat. Utvecklingen kommer framför allt att gynna norra Sverige. Däremot kan klimatförändringen föra med sig obehagliga överraskningar som nya skadegörare och sjukdomar. Man kan också tänka sig att rotrötan sprider sig norrut, som i dag är vanligast i södra Sverige, längs Östersjö-, Skåne- och Hallandskusten samt runt Storsjön i Jämtland.

 Bo Karlsson, doktor i skogsgenetik vid Skogforsk.
Bo Karlsson, doktor i skogsgenetik vid Skogforsk. FOTO: Skogsforsk

En utmaning för forskarna är att ta fram trädslag som ska stå pall en lång tid framöver.

– Det är lite knepigt. Plantorna måste klara sin ungdom i vårt nuvarande klimat samtidigt som de ska klara större delen av sin levnadstid i ett varmare klimat.

”Gran kan straffa sig”

Ett orosmoln i dag är granens dominans, framför allt i Götaland som drabbats av angrepp av granbarkborre.

– Många har satsat på att plantera gran på tallmark för att slippa viltskador. Det kan straffa sig i ett varmare klimat då granen riskerar att bli utsatt för barkborreskador. Men fler skogsägare planterar nu mer tall på tallmark, det har granbarkborren bidragit till – många har insett vad den kan ställa till med, säger Bo Karlsson.

Bo Karlssons 3 tips för framtiden

*Välj det mest vältestade och förädlade plantmaterialet av det trädslag som ska användas. Detta gäller även vid användning av inhemska trädslag.

*Välj träd med kortare omloppstid, till exempel sitka och lärk. Det växer tre generationer lärkträd på samma tid som det tar att driva fram två generationer av gran.

*Gallra i god tid. En tumregel är att inte låta trädplantan växa över 20 meters höjd.

Han anser dock att om man har mark med god vattentillgång så är granen ett bra trädslag men att den kanske ska avverkas vid 50 års ålder än vid 80, eftersom riskerna för stormskador, rotröta och granbarkborre ökar snabbt i äldre bestånd.

– Fortfarande är gran ett väldigt bra och lönsamt alternativ. Men det är angeläget att forskningen tar fram en gran som fungerar i ett förändrat klimat. På marker som passar både gran och tall ska man kanske hellre plantera tall eller prova douglas- och lärk.

 Sitkagran kan också vara ett alternativ som passar fuktiga och milda vintrar. Den trivs däremot inte på torr mark.
Sitkagran kan också vara ett alternativ som passar fuktiga och milda vintrar. Den trivs däremot inte på torr mark. FOTO: Börje Försäter

Utmaning hitta bra sorter

En utmaning är att hitta sorter av douglasgran som klarar etableringen, men annars klarar den milda, fuktiga vintrar och torra somrar bra.

Enligt Bo Karlsson kommer det finnas plantor av douglasgran i Götaland framöver för dem som vill hitta alternativ efter barkborrens härjningar.

Är det något som skogsägarna ska testa?

– Ja, men i begränsad omfattning. Man måste först testa och lära sig trädslaget innan man börjar använda det på bred front.

Här är alternativen i ett varmare klimat

Douglasgran: Robust. Kallas ”barrskogens ek”. Klarar torrare förhållanden än gran. Virket liknar mer tall än gran. Passar i Götaland men finns även i Sundsvall där den har potential att utvecklas med hjälp av växtförädling. Relativt känslig för viltskador.

Sitkagran: Väl anpassad för fuktiga och milda vintrar. Passar bäst i södra och västra Götaland. Trivs inte på torr mark. Har ett segt och starkt virke som ur industriell synvinkel liknar granens.

Contortatall: Kompletterar tall i norr, men har förutsättningar att användas även i södra Sverige. Växer ca 30 procent bättre än tall. Dess egenskaper är jämförbara med tallens och passar in i dagens industriprocesser.

Poppel: Måste växa på bra marker, exempelvis nedlagd åkermark. Har en kort omloppstid och hög biomassaproduktion. Passar bäst i södra Sverige men testning pågår av material för Norrland.

Hybridasp: Trivs på bra marker i större delen av Sverige. Bra plantmaterial finns för södra halvan av landet och plantor testas i norr. Intressant som energiråvara. Skjuter rotskott efter slutavverkning vilket ger en ”gratis” återbeskogning. Känslig för viltbetning.

Hybridlärk: Trivs på gran- och bättre tallmark. Går att plantera i Götaland och upp till Mälardalen. I ett varmare klimat kommer den att passa även längre norr ut. Har en relativt kort omloppstid.

Sibirisk lärk: Trivs bra i norra Sverige. Ett förädlingsprogram har startats för att förbättra plantmaterialet. Virket passar bra för både massaindustrin och som sågtimmer.

LÄS MER: Första svenska douglasfröna skördade

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen