Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ekonomi 5 april 2018

Tätt och smalt ska ge kvalite

Tidaholm

I Mårten Anderssons täta blandskog är stammarna smala och höga. Successivt plockar han bort träd av lägre kvalitet för att få till en tallskog i toppklass. Beståndets täthet har minimerat älgskadorna.

 En skogsägare bör ha rätt att försvara sin mark mot älgskador. Därför måste älgstammen minskas, menar Mårten Andersson, som själv inte är jägare.
Bild 1/3 En skogsägare bör ha rätt att försvara sin mark mot älgskador. Därför måste älgstammen minskas, menar Mårten Andersson, som själv inte är jägare. FOTO: Henrik Dammberg
 I den här aspskogen har älgarna gått hårt fram.
Bild 2/3 I den här aspskogen har älgarna gått hårt fram. FOTO: Henrik Dammberg
 Mårten Andersson använder hellre handverktyg än röjsåg.
Bild 3/3 Mårten Andersson använder hellre handverktyg än röjsåg. FOTO: Henrik Dammberg

Träden står riktigt tätt. Det är smala stammar av gran, tall och enstaka lövträd som i många fall är över åtta meter höga.

– Älgen är lat. Han vill helst inte ge sig in i täta bestånd. Skulle jag göra en hård röjning tar älgen resten, säger Mårten Andersson när han guidar i ett skogsskifte som är 15 hektar stort utanför Tidaholm.

Målet är kvalitetstall

Här gjordes en slutavverkning vintern 1989-1990, följd av markberedning och självföryngring. Någon röjning och gallring i traditionell bemärkelse har inte gjorts. Däremot har Mårten Andersson successivt plockat bort träd av dålig kvalitet.

– Målet är att få fram kvalitetstall. Granarna runt om har jag som säkerhet. Men som du ser kommer någon i framtiden att kunna avverka näst intill bara tall här, säger Mårten Andersson.

Kubikmeter per hektar

Han medger att metoden är arbetsintensiv, och de smala stammarna lär knappast ta igen allt vad de missat i grovlek under sina första år.

– För mig är det viktiga inte att få tjocka stammar. Det viktiga är att ha mycket kubikmeter per hektar, säger Mårten Andersson.

Kritiskt skede

Risken för stambrott på de långa men tunna träden är uppenbar. Hittills har de gett varandra skydd och stöd, men inom några år behöver beståndet glesas ut för att ge huvudstammarna mer utrymme. Det blir ett kritiskt skede. Mårten är ändå förhoppningsfull.

– Jag tar aldrig ner ett träd om jag inte tänkt till ordentligt både en och två gånger, säger Mårten Andersson.

Tallplant är uteslutet

Det största orosmomentet är älgskadorna. Allt som görs i skogen här i Suntak måste vägas av mot hotet om älgbetning. Att plantera tall är uteslutet. Det har han inte gjort på över två decennier.

– Det här skogsskiftet som vi är i etablerades under en period på 1990-talet när vi hade en mindre älgstam. Vi skulle behöva en ny sådan minskning för att få upp en ny generation skog, säger Mårten Andersson.

Nej till skyddsjakt

Han menar att älgstammen bör decimeras genom avskjutning. Men när ett jaktlag i Suntak tidigare i år ansökte om skyddsjakt blev det nej.

– Man borde ha rätt att försvara sin mark. Vi har ju ett rättssystem. Jag har inte skogen för att mata älg utan för att tjäna pengar, säger Mårten Andersson.

”Älgtätheten måste ner”

Östra Tidaholms kommun är känt för sina stora grupper av älgar som sökt sig till områdets stora odlingar av oljeväxter. Älgar som käkat raps verkar vilja gnaga granbark strax därefter, vilket även är vanligt på Mårtens marker.

– Min granne har oljeväxter. Men jag skulle aldrig kritisera honom. Han har rätt att odla det som är mest lönsamt, precis som jag vill ha lönsamhet i min skog. Det är älgtätheten som måste ner, säger Mårten Andersson.

Råd med naturvård

Nu kanske det verkar som om Mårten är en krass ekonomist. Men det är inte hela bilden. Under vår resa över hans marker ser vi inget hygge som är större en ett halvt hektar. Däremot passerar vi många på luckhuggningar.

I vägkanter sparas rönn, asp, sälg och ek åt det vilda. Vi kör förbi flera högstubbar och sparade döda träd. Han visar ett skifte där han släpper upp asp, fågelbär och al.

– Har vi inte råd med lite naturvård ska vi inte ha skog, säger Mårten Andersson, när han pekar ut en yvig tall som han sparar för att den i framtiden kan vara lämplig för ett vråkbo.

Fakta: Flata Brogården

Mårten Andersson äger och driver Flata Brogården i Suntak utanför Tidaholm tillsammans med sin bror Anders.

De har 20 kor, 40 hektar öppen mark och 140 hektar skog.

Gården köptes av deras farfars far och mor 1869.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen