Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ekonomi 18 juni 2018

Skogens jobbhunger stark - svagare för lantbruket

Trots fortsatt stark efterfrågan på arbetskraft sker en minskning av antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk. Det spår Arbetsförmedlingen i en prognos.

FOTO: Mäklaren

Jord- och skogsbruket hade i fjol 74 000 personer sysselsatta under fjolåret, vilket utgör 1,5 procent av samtliga sysselsatta i åldrarna 16 till 64 år. Under år 2018 och 2019 spås antalet sysselsatta minska med 2 000 personer. Nedgången i antalet sysselsatta spås bli 1,3 procent i år och 1,4 procent nästa år. Det framgår av Arbetsförmedlingens rapport Arbetsmarknadsutsikterna våren 2018, som släpptes nyligen.

Kompetensbrist ett problem

Enligt Arbetsförmedlingen har en tredjedel av arbetsgivaren inom jord- och skogsbruk svårt att hitta rätt kompetens. Efterfrågan på personal med längre utbildning, däribland agronomer och lantmästare, är hög. Det finns också ett stort behov av personer med gymnasie- och kortare utbildning, exempelvis maskinförare. För få personer väljer att utbilda sig, vilket skapar stora problem inom kompetensförsörjningen.

”De lant- och skogsbruksinriktade gymnasierna har svårt att fylla sina platser och djurskötare och maskinförare med relevant utbildning och intresse för näringen framstår som bristyrken. Detta har lett till att lantbruksskolor har lagts ned vilket har lett till stora regionala skillnader för möjligheterna att hitta utbildad personal”, skriver Arbetsförmedlingen i rapporten

Ökad efterfrågan i skogsbruket

Skogsbruket har en fortsatt stark konjunktur som en följd av stigande efterfrågan på skogsråvara och ökande priser. Det gör också att efterfrågan på arbetskraft är störst där. Det som har hållit igen en ökning av sysselsättningen är dels bristen på kvalificerad arbetkraft, dels väderproblemen, med snötäckena i norr och mildväder i söder i vintras. Även Brexit utgör ett hot, då många skogsföretag har omfattande affärssamarbeten med Storbritannien, vars framtid är osäker.

Behöver mer arbetskraft

Många sektorer i jordbruket står inför svårigheter att attrahera arbetskraft som minskar tillväxten, dels rationalisering och automatisering, som gör att vissa jobb försvinner. Jordbruket utsätts också för en hårdare internationell konkurrens, exempelvis inom mjölk- och köttproduktion. En nedgång har skett i mjölkpriserna där risken för en fortsatt minskning kan påverka sysselsättningen negativt. Sysselsättningen hålls även nere av låga investeringar och av att antalet lantbruksföretag sjunker.

Stor efterfrågan

Även om det finns en stor efterfrågan på svenskt nötkött så har betalningsviljan inte varit i nivå med kostnaderna, vilket lett till ökad import. Grisnäringen har för att möta kostnadsutmaningarna rationaliserat och hållit igen på investeringarna, vilket har minskat behovet av arbetskraft. Även här hotar Brexit genom att utländska företag kan utöka sina försök att exportera jordbruksprodukter till Norden, med fortsatt prispress som följd. Samtidigt finns flera sektorer som går starkt, exempelvis kycklinguppfödning och äggproduktion, men också lamköttsnäringen, samt ekologiskt, och frukt- och grönsaksodling. För många lantbrukare blir sidoinkomster allt viktigare och uppgången på skogssidan kan på många håll kompensera för de tuffa villkoren i flera jordbrukssektorer.

LÄS OCKSÅ: Pionjärer studerar skogen på djupet

Relaterade artiklar

Till toppen