Bättre priser kan göra salixodling mer lönsam
Bättre priser på fasta biobränslen kan leda till en vändning för odlingen av salix i Sverige. Men jordbrukspolitiken behöver också ändras, menar förespråkare.
Det odlas allt mindre salix i Sverige. De senaste tio åren har arealen nästan halverats och är nu knappa 8 000 hektar. Det beror enligt salixförespråkarna Sten Segerslätt och Stig Larsson bland annat på en dålig flismarknad sedan 2010 och en jordbrukspolitik som missgynnar odlingen av salix.
Men nu kan det kanske vända.
– Vi ser en tendens till ökad efterfrågan på fasta biobränslen som salixflis. Enligt Energimyndighetens energimarknadsrapport ligger priset på flis i norra Europa på över 260 kronor per MWh, säger Stig Larsson.
Liten prisökning
Men ännu är inte svenska uppköpare beredda att betala de priserna. Just nu ligger priset på skogsflis på omkring 185 kronor per MWh, enligt Energimyndigheten. Det är en liten ökning jämfört med samma tid förra året.
Svenska bioenergiföreningen, Svebio, ser en ökad efterfrågan på bränsleflis i hela Östersjöregionen och tror att efterfrågan kommer att bestå en lång tid framöver.
– Men hur lång tid tar det innan man också börjar plantera mer salix? Vi vill verka för att förbättra möjligheterna för salixodlingen inom hela EU.
”Odlare straffas”
Sten Segerslätt och Stig Larsson är delägare i företaget European willow breeding, EWB. De förädlar och säljer sticklingar och skott av salix, men de utför också plantering och skörd med hjälp av en maskin som gör rundbalar av salixen. Sten Segerslätt driver gården Rosenhäll i Billeberga i Skåne. Det är cirka 300 hektar traditionell växtodling, men han har också cirka 40 hektar salix.
– Idag straffas de som odlar salix, menar Sten Segerslätt. Bland annat är kvoten för den ekologiska fokusarealen för låg.
Ekologiska fokusarealer
Systemet med ekologiska fokusarealer är till för lantbrukare som gör en miljöinsats. Som ersättning för insatsen får de rätt till fullt arealstöd. Men en miljöinsats med salix ger mycket sämre beräkningsvärden än till exempel att använda baljväxter eller att ha jorden i träda.
– Vi vill att systemet med ekologiska fokusarealer ska ge högst kvot åt Salix. Den borde ligga på 2,0 för salix, 1,0 för baljväxter och 0,5 för svartträda. Fördelarna med salix är större och ger bland annat mer förnybar energi, bättre kolinlagring i mark, mer biologisk mångfald och minskat näringsläckage, säger Sten Segerslätt.
Behov av flis
Salixförespråkare vill också se ett ökat planteringsstöd från 5 800 kronor per hektar till 8 000 kronor.
– Det finns ett stort behov av bränsleflis och EU ska vara fossilfritt inom något decennium. Den tiden går blixtsnabbt. Lantbruket kan spela en stor och aktiv roll i det arbetet.
Kritiken mot salixodling har bland annat varit att den förstör mark och dränering. Och att salixflisen är dålig för värmeverken.
– Det är myter som inte är sanna. Nu finns det 25 års erfarenhet av odling och eldning och motståndet är inte alls på samma nivå som tidigare, menar Stig Larsson.
Liten kalkyl
Enligt Sten Segerslätt kostar det ungefär 10 000 kronor att plantera ett hektar salix.
Just nu är planteringsstödet 5 800 kronor per hektar, vilket gör att lantbrukaren bara behöver betala 4 200 per hektar.
När planteringen har växt i fyra år kan man få ut cirka 150 megawattimmar per hektar. Får man 180 kronor per megawattimme ger det 27 000 kronor i bruttointäkt.
Skördekostnaden ligger på 5 000 kronor per hektar och transportkostnaden är ungefär lika stor, om värmeverket ligger tio mil bort.
En lantbrukare kan få omkring 4 000 kronor per år och hektar i nettointäkt, vilket enligt Sten Segerslätt är en bra kalkyl jämfört med många andra grödor.
Källa: EWB