Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 8 mars 2020

"WWF förmår inte se helheten"

Den generella bilden av svensk skog är ljus både bokstavligt och bildligt, skriver skogsägaren Alexander Nilson och anklagar WWF för att ge en allt för mörkt bild av läget.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Naturhänsynen ökar i de svenska skogarna, bland annat har arealen med gammal skog ökat kraftigt, skriver debattören.
Naturhänsynen ökar i de svenska skogarna, bland annat har arealen med gammal skog ökat kraftigt, skriver debattören. FOTO: Per-Olov Eriksson / Naturfotograferna /IBL Bildbyrå

Förutsättningarna för biologisk mångfald i svensk skog har förbättrats. Det finns idag mer död ved, fler grova träd och större arealer gammal skog än tidigare. Världsnaturfonden, WWF, verkar vilja få oss att tro något annat, men riksskogstaxeringen ger svar.

För närvarande pågår en diskussion om avverkning i skogar med naturvärden med mera. Det är en rimlig diskussion, men tyvärr är många inlägg mer baserade på känslor än fakta, och framför allt saknar jag oftast en helhetsbild.

WWF diskuterade svensk skog i en skrift som gavs ut i höstas med titeln ”Att se skogen och inte bara träden”. När det gäller mängden död ved (viktig för biologisk mångfald) återgav WWF uppgiften från riksskogstaxeringen att den döda veden i brukad skog ökat med 45 procent sedan 1996. För de flesta av oss skulle en sådan jätteökning vara glädjande, men WWF visar inte några tecken på glädje. Dess kommentar var ”ökningen är från en mycket låg nivå”. Det står naturligtvis WWF fritt att själv värdera nivån, men till saken hör att riksskogstaxeringen också innehåller uppgifter om mängden död ved 1926. Då var mängden död ved ännu mycket lägre. Risken för att snubbla över död ved vid älgjakt i brukad skog är helt enkelt mer än dubbelt så stor för vår nuvarande kung än vad det var för Gustav V.

Andelen grova träd är också viktig för biologisk mångfald. Här använder WWF ett ovanligt mått. ”Sedan slutet av 1990-talet har skog med minst 60 grova träd per hektar minskat”. Just denna udda definition har jag inte kunnat kolla. Däremot visar riksskogstaxeringen att det totala antalet träd över 45 centimeter i brösthöjd istället har ökat med 78 procent i den brukade skogen mellan 1997 och 2017. I verkligheten har vi alltså inte någon minskning av grova träd utan en kraftig ökning.

En annan viktig fråga är gammelskogen. Av debatten kan man få intrycket att stora arealer med gammal skog snabbt försvinner, men fakta visar på motsatsen. När WWF diskuterar dessa frågor skriver man att ”Arealen ej formellt skyddad skog som är äldre än 120 respektive 140 år… har ökat sedan mitten av 1990-talet”. WWF kommenterar alltså inte om ökningen varit liten eller stor. Riksskogstaxeringen visar att arealen gammal skog ökat med hela 73 procent sedan 1995 i den brukade skogen.

Generellt är WWFs skrift, enligt min mening, obalanserad och vilseledande. Positiva förändringar i naturvården förtigs. Den är ett dåligt underlag för en saklig diskussion om svenskt skogsbruk. Vad tycker WWFs medlemmar om detta? Jag utgår från att en mycket hög andel av medlemmarna i WWF inte förväntar sig en förvrängd bild. Det gäller sannolikt också kungen som är ordförande för WWFs förtroenderåd.

Den generella bilden av svensk skog är ljus både bokstavligt och bildligt. Bokstavligt då lövskogen ökar medan barrskogen minskar. Andelen lövskog har ökat med mer än 40 procent sedan slutet av 1980-talet och utgör nu nio procent av den brukade skogen och cirka 12 procent av dess ungskog. Bilden är också ljus genom att naturhänsynen ökar vilket understryks av utvecklingen på tre viktiga områden; mängden död ved, mängden grov ved och arealen med gammal skog har alla ökat kraftigt. Detta har vi uppnått samtidigt som skogen växer allt snabbare och suger upp alltmer koldioxid.

WWF kallade sin skrift ”Att se skogen och inte bara träden” och syftar på risken med att vara så upptagen av detaljer att man missar helheten. Tyvärr är det just detta som WWF gör sig skyldig till. Man fokuserar ensidigt på problem och förmår inte se helheten.

Alexander Nilson, skogsägare

LÄS MER: Vill se större förtroende för skogsägarnaLÄS MER: Orimliga krav på små skogsägare

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen