Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 2 december 2017

Vi som vårdar skogen förföljs och straffas

Jag och min far löper risk att straffas genom att framtida avverkningar stoppas på grund av att nyckelbiotoper skapats.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Min far och jag har ägt 200 hektar skog från 1945 till 2017, alltså i 72 år. När man har 200 hektar skog bör man ta ut cirka 2 hektar per år för att få rundgång på skogen eller 100 hektar under 50 år. Under den tiden avverkade vi 47 hektar; 0,65 hektar per år.

Vi skulle ha tagit ut 144 hektar skog, genom det sparsamma uttaget har vi bidragit till att 97 hektar har kunnat växa till gammal skog som med dagens synsätt löper risk att bli nyckelbiotoper.

Problemen och riskerna med gammal skog är bland annat fallna träd som gör det besvärligt att gå och vistas i skogen för naturintresserade och smittspridning med skogsfientliga insekter.

Alla våra hyggen är markberedda, planterade och vid behov röjda. Min första gallring som görs i höst är på min fars första hygge år 1965.

För närvarande efterfrågar miljövårdens intressenter höga naturvärden på fastigheter som brukats sparsamt.

Det kan bli en ekonomisk förlust för skogsägare som skött skogen så att sådana värden uppstått. Det är vad min far och jag gjort under 72 år. Och då löper vi risk att straffas genom att framtida avverkningar stoppas på grund av att nyckelbiotoper skapats.

Naturvårdens och regeringens tankegångar har havererat när det gäller demokratin och respekten för den enskilda människan när man straffar de som vårdat skogen medan de skogsägare som inte vårdat skogen genom stora skogsuttag kommer undan med att inte få reserveringar av nyckelbiotopsområden.

I stället borde i demokratins anda dessa markägare beläggas med områden som reserveras för att skapa nyckelbiotoper i framtiden.

Direktiven för regeringens nya nyckelbiotopsinventeringen bör vara att det reserveras proportionellt lika stora nyckelbiotopsområden för alla skogsägare. Man ska inte belasta de som redan har nyckelbiotoper hårdare än de som inte har nyckelbiotopsområden. I stället bör de miljövårdande markägarna premieras genom att där behöver det inte reserveras nyckelbiotopområden.

Vi har visat att det går att kombinera aktivt brukande med miljöhänsyn. Mitt önskemål är att riksdag och regering tar tag i nyckelbiotopsinventeringen och tydligt anger hur den svenska skogsresursen ska användas för att skapa största möjliga rättvisa mellan skogsägarna i det långa tidsperspektivet.

Vi markägare måste få kräva att vi blir likabehandlade även i denna fråga. Alla markägare bör rättvist och demokratiskt bidra till de miljöbehov som finns. Regeringen bör anvisa till myndigheterna att arbetet med att nå miljömålen för skogen skall fördelas kostnadsmässigt lika mellan alla skogsägare.

C G Berglund

LRF-medlem och ordförande för Västerbottens markägarförening

Relaterade artiklar

Läs mer om

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen