Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 10 september

Vi behöver skjuta älgarna där de finns

Det skjuts inte tillräckligt med älg för att minska betesskadorna i skogen. Men det finns ett bra medel för att älgarna ska kunna skjutas där de är, nämligen avlysningsjakt, skriver Karin Lindhagen.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Är det rimligt att jägare utan älgar kan blockera möjligheten att fälla tillräckligt många älgar där de faktiskt håller till, undrar debattören.
Är det rimligt att jägare utan älgar kan blockera möjligheten att fälla tillräckligt många älgar där de faktiskt håller till, undrar debattören.

Med nuvarande regelverk är det närapå omöjligt att uppnå balans i skogen. En skog där det finns lagom mycket klövvilt, i balans med mängden foder så att alla sorters träd har möjlighet att växa och där fodret räcker för klövviltet. Det här händer över hela vårt land.

Tallplantorna i skogarna skadas svårt från bete av klövvilt. Skogsstyrelsens älgbetesinventering (Äbin) visar det varje år. Älgförvaltningen i Sverige organiserades om för tio år sedan, men skadorna minskar inte. På många håll har skogsägarna gett upp försöken att få upp ny tallskog. De gamla skogarna i mina bygder innehöll kanske 25-30 procent tall. De yngre skogarna innehåller ofta enbart gran, eftersom gran är det trädslag som viltet inte äter. Många skogsägare ser inte ens tall som ett alternativ längre, och är nöjda så länge åtminstone granplantorna är någorlunda oskadda.

I en ren granskog är det mörkt. Inget annat än mossa växer på marken. I en skog med tall blir det ljusare. När ljus når ner till marken får man mer bärris och annat viktigt foder åt allt slags klövvilt. Det blir en trevligare skog för människor och djur. En blandskog med både gran och tall blir dessutom mer tålig mot varmare och torrare klimat, insekter och stormar.

När tallplantorna är små betar både rådjur och älg. Efter hand som tallplantorna växer är det älgen som betar dem. Forskning visar att älgar orsakar 97 procent av betet på unga tallar, även när det finns rådjur i området. När alltför få tallplantor klarar sig, behöver antalet älgar bli färre, även rådjur och hjortar bör bli färre, så att det blir mer mat till älgarna. Älgjakten är extremt viktig, och tilldelningen av älgar som får jagas.

Tilldelningen av älgar att skjuta fördelas jämnt över ett så kallad älgskötselområde i proportion till varje jaktlags areal. Men älgarna är inte jämnt fördelade i landskapet. I vissa områden finns fler älgar, och där är betesskadorna värre än på andra håll. Det gör att jaktlagen på platser med många älgar snabbt fyller sin tilldelning, och sedan inte får skjuta fler älgar, medan jaktlag på andra platser inte lyckas skjuta sin tilldelning, och totalt att hela älgskötselområdet inte klarar målet.

Det finns ett bra medel att ta till, avlysningsjakt. De älgar som inte har blivit skjutna hos de olika jaktlagen inom älgskötselområdet får då skjutas av vilket jaktlag som helst inom området. Vitsen med avlysningsjakt är att där det finns många älgar är det lättare att skjuta fler. Kort sagt, älgarna skjuts där de finns.

Inför den kommande jaktsäsongen skrev Länsstyrelsen till länets älgskötselområden och uppmanade till avlysningsjakt. Styrelsen i mitt älgskötselområde lade förslag till årsmötet att få utlysa avlysningsjakt om det visade sig behövas. Det fanns även två motioner om avlysningsjakt. Förutsättningarna såg lovande ut att kunna hålla bygdens älgstam på en rimlig nivå.

Men samtliga förslag om avlysningsjakt röstades ner av en majoritet av jägarna på mötet. Hur tänker man då? ”Om inte jag hittar någon älg att skjuta hos mig, så ska banne mig ingen annan skjuta älgarna där de faktiskt befinner sig heller”?

Med den inställningen är mina och andras nyplanterade små tallar dömda till undergång. De markägare som inte är jägare har inte ens rösträtt när älgskötselområdet bestämmer hur vinterns jakt ska bedrivas. Lagstiftarens tanke var att markägarna ska få komma till tals vid så kallade samrådsmöten, som ska hållas varje år. Men vad samrådsmötet kommer fram till är fullkomligt meningslöst, för vid årsmötet är det jägarna ensamma som bestämmer. En del jägare har ont om älg för att det saknas foder på deras mark. Om dessa också missunnar andra att skjuta fler älgar än de gör själva och är i majoritet så kan de blockera hela bygden. Det spelar ingen roll om de jägare som jagar på just min mark är aldrig så energiska.

Är det rimligt att de jägare som knappt har några älgar på sina jaktmarker kan blockera möjligheten att fälla tillräckligt många älgar där de faktiskt håller till? Det här problemet finns i stora delar av södra Sverige.

Om vi ska ha en chans att skapa fler blandskogar för framtiden kan inte avlysningsjakt vara frivilligt. Det måste bli obligatoriskt efter de första veckorna av älgjakten. Vi behöver kunna skjuta älgarna där de finns.

Karin Lindhagen

Ulricehamn

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen