Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 21 december 2018

Vi behöver skapa förtroende mellan stat och skogsägare

Det behövs en större tilltro till Sveriges skogsägare, som har utvecklat naturvårdsarbetet under snart tre decennier, och tänker fortsätta med det, skriver Sven Erik Hammar, LRF Skogsägarna

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Sven Erik Hammar.
Sven Erik Hammar. FOTO: Rolf Segerstedt

Riksdagens beslut att dra in finansieringen till nyckelbiotopsinventeringen är välkommet. Nu gäller det att gå vidare och också lösa de kvarstående problemen. Införandet av nyckelbiotopsinventeringen byggde på ett ovanifrånperspektiv och en misstro mot skogsägarnas kännedom om sin egen skog. Nyckelbiotoperna har blivit en ”gökunge” i den svenska naturvårdsmodellen.

Den svenska naturvårdsmodellen bygger på samverkan mellan staten och skogsägarna och består av tre delar: 1) formella avsättningar, 2) frivilliga avsättningar och 3) generell hänsyn vid alla åtgärder i skogen. Staten har investerat i 1,2 miljoner hektar formella avsättningar. Sveriges skogsägare har tillsammans, frivilligt och utan ersättningsanspråk, undantagit minst lika mycket som frivilliga avsättningar.

Till det lämnar skogsägaren generell naturvårdshänsyn vid varje avverkning. Den svenska naturvårdsmodellen har varit en stor framgång och gett resultat för den biologiska mångfalden. Sveriges skogsägare har utvecklat naturvårdsarbetet under snart tre decennier, och det tänker vi fortsätta med.

Däremot har många skogsägare känt sig rättslösa när deras skog pekats ut som nyckelbiotop och virket i praktiken blivit osäljbart. Detta är den faktiska konsekvens som drabbar skogsägare med nyckelbiotoper, oavsett om de valt att certifiera sig eller ej.

Riksdagen har insett situationens allvar och i tillkännagivanden till regeringen krävt att rättssäkerheten i inventeringen säkerställs. Det innebär att de konsekvenser som hanteringen av nyckelbiotoper medför för enskilda skogsägare måste tas omhand. Statens agerande ska inte försätta enskilda i en situation där de tvingas avstå från att avverka sin skog, utan att kompenseras ekonomiskt för detta.

För att överensstämma med den svenska naturvårdsmodellen och säkerställa skogsägarens rättssäkerhet, liksom riksdagens tillkännagivanden, behöver hanteringen ändras enlig följande: Nyckelbiotoper ska vara begränsade till mindre områden som tydligt avviker från den kringliggande skogen och har höga naturvärden.

Sådana mindre områden ska endast vara registrerade som nyckelbiotoper om staten är beredd att inom befintlig budget erbjuda skogsägaren ekonomisk ersättning, och skogsägaren tackar ja till detta. Om staten inte vill erbjuda ersättning avgör skogsägaren om området ska avsättas som frivillig avsättning eller ej. Vill inte skogsägaren det, ska området inte heller vara registrerat som nyckelbiotop. Denna hantering behöver genomföras också på redan registrerade nyckelbiotoper.

Skogsägarrörelsen har konsekvent och under lång tid framfört ovanstående till både regeringen Löfven och Skogsstyrelsen. Båda har hittills valt att bortse från våra grundläggande krav på rättssäkerhet. De ambitiösa arealmålen för avsättningar av skogsmark är uppfyllda. Skogsnäringen har under decennier ställt om och utvecklat naturvårdsarbetet. Det behövs inga nya inventeringar, kontroller och ovanifrånperspektiv – det som behövs är förtroendeskapande åtgärder som bygger tillit mellan staten och skogsägarna.

Sven Erik Hammar

Ordförande, LRF Skogsägarna

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen