Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 29 april

Vi behöver ett systemskifte, inte ökade avverkningar

Priserna är idag så låga på den svenska virkesmarknaden att i stort sett alla avverkningar på privat mark innebär att virkeslikviden är lägre än värdet på skogen om den fått stå kvar och växa, skriver Sten B Nilsson.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Varför har vi inte en fungerande svensk virkesmarknad, frågar sig Sten B Nilsson.
Varför har vi inte en fungerande svensk virkesmarknad, frågar sig Sten B Nilsson. FOTO: Lars Johansson

Som mångårig läsare av Land Skogsbruk måste jag undra om tidningens ledare i nr 17 företräder ägaren LRFs uppfattning eller om det är skribentens egen uppfattning som torgförs. I vart fall framförs nu på ledarplats en uppfattning om att ”avverkningarna måste öka kraftigt”, det vill säga ett tankegods som på intet sätt har med LRFs medlemmars intressen att göra. Priserna är faktiskt idag så låga på den svenska virkesmarknaden att i stort sett alla avverkningar på privat mark innebär att virkeslikviden är lägre än värdet på skogen om den fått stå kvar och växa.

Ledaren upp tar viltskadorna, granbarkborreangreppen och multiskadad ungskog i Norrland som utgångspunkt för argumentationen om ökad avverkning. Det är en märklig slutsats därför att problemen är snarast att vi behöver tänka om och få till ett systemskifte i skogsbruket.

De ökade viltskadorna beror på en komplex samverkan mellan populationsdynamik, avskjutning och hur vi sköter skogen. Med våra omfattande monokulturer av gran försvinner mycket av skogsriset som är en viktig stapelföda för hjortdjuren samtidigt som att vi systematiskt röjer bort sommarfödan av björk, rönn och sälg. Med ökande arealer av gran på tallmarker får vi mindre tall men inte mindre antal älgar utan ökade betesskador.

Enligt Skogsbarometern 2021 vill vi skogsägare till 58 procent utnyttja skogen (utöver virkesproduktion) för jakt och rekreation. För många skogsägare är jakten viktigare än skogen.

De omfattande granbarkborreskadorna i södra Sverige beror återigen på våra ökade monokulturer av gran i kombination med klimatförändringarna.

Den multiskadade ungskogen (älgbetning, törskate, knäckesjuka, snöskytte) i Norrland är ett resultat av en komplex samverkan mellan olika faktorer varav många samband inte är kända. Men vi ser att det har skett en ökning av att mer tall planteras på granmarker, bristfällande ståndortsanpassning, minskad trädslagsblandning och ändrat klimat leder till ökande multiskador.

Ledarartikeln bortser från att de snabba klimatförändringarna kommer att kräva att vi ställer om till mer resilienta skogar. Inget av detta kan motivera en ökad avverkning, utan tvärtom.

LRF har tillsammans med vissa politiska partier drivit äganderättsfrågan in absurdum. Men vi har inget äganderättsproblem i svenskt skogsbruk. Enligt Skogsbarometern 2021 är det endast cirka sju procent av skogsägarna som sköter sin skog med målet om ”god löpande avkastning” och resten, 93 procent, av Sveriges skogsägare har andra mål med sitt ägande. Ett krav på ökade avverkningar krockar däremot klart med äganderätten. Det föreligger ett enormt informationsbehov hos skogsägarna om skogsskötsel och klimatförändringarna som skogsnäringen och inte minst LRF har misslyckats med att leverera. Framför allt borde LRF lyfta de stora ekonomiska problemen med dagens skogsbruk:

  • Skogsstyrelsen redovisar att försäljningspris (minus avverknings- och skogsvårdskostnader) har minskat i fasta priser med cirka 65 procent sedan början av 1950-talet.
  • Under perioden 2011-2017 redovisade endast 20 procent av skogsbruksföretagen en skattemässig vinst (SOU 2050:50).
  • Finska skogsägare har cirka 35 procent bättre rörelseresultat än de svenska.
  • Sverige har bland de lägsta virkespriserna i Europa om inte de allra lägsta.
  • Under de senaste två åren har priset på sågade trävaror gått upp med cirka 200 procent medan sågtimmerpriset som bäst gått upp med cirka 20 procent.
  • Importvirke av massaved har betalats med mer än timmerpriserna i Sverige.

Varför har vi då en icke fungerande svensk virkesmarknad? Skogsägarnas ombud är dåliga förhandlare som körs över av industrin. Sedan representerar våra ombud både skogsägare/virkesleverantör och industri. Förhandlar man med sig själv? I det senare fallet är försvaret att skogsägarna får del av industrivinsten. Men om vi hade en fungerande virkesmarknad skulle detta ge ett bättre ekonomiskt resultat för skogsägarna än från industrivinsten.

Ingen skogsägare är betjänt av krav på ökade avverkningar under dessa förhållanden.

Sten B Nilsson

professor, skogsägare samt medlem i LRF och Södra

LÄS MER: Viltskadorna på skogen är inte rimligaLÄS MER: Hur ska virket komma till industrin?

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen