Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 10 december 2021

Sverige gynnas av tuffa EU-krav på skogen

Vill svenskt skogsbruk utvecklas till ett föredöme har skogsnäringen allt att vinna på ett tufft regelverk. Därför bör Sverige överge motståndet mot EU-regler och bli en konstruktiv part, skriver Magnus Nilsson.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 För några veckor sedan presenterade EU-kommissionen ett förslag till en ny ”avskogningsförordning”.
För några veckor sedan presenterade EU-kommissionen ett förslag till en ny ”avskogningsförordning”. FOTO: Gunnar Andersson

Det svenska motståndet mot att EU inför miljökrav på skogsområdet är meningslöst och kontraproduktivt. Någon typ av unionsövergripande lagstiftning är oundviklig. Både för att kunna upprätthålla det fria varuflödet inom unionen, men också för att kunna förhindra import till EU av skogsprodukter som orsakat naturskövling och ökad klimatpåverkan.

Vill svenskt skogsbruk utvecklas till ett föredöme från miljösynpunkt har Sverige och den svenska skogsnäringen allt att vinna på ett tufft regelverk. Därför bör Sverige överge det principiella motståndet mot EU-regler på skogsområdet och bli en konstruktiv part.

För några veckor sedan presenterade EU-kommissionen ett förslag till en ny ”avskogningsförordning”. Den nya lagstiftningen ska förhindra att det inom unionen säljs nötkött, kakao, kaffe, soja samt oljepalms- och träprodukter som producerats på ett sätt som bidragit till avskogning, klimatpåverkan och förlust av biologisk mångfald. Förslaget välkomnades av såväl politiker som miljöorganisationer i både Sverige och på EU-nivå, som av den svenska och europeiska skogsnäringen.

Förebilden är de så kallade hållbarhetskriterierna i förnybartdirektivet, som EU införde 2009 för att förhindra att medlemsstaterna uppnår sina klimatmål med hjälp importerade biodrivmedel som producerats på sätt som orsakar naturförstörelse och kanske rentav större klimateffekter än fossila drivmedel. Kriterierna styr nu vilka biodrivmedel medlemsstaterna får gynna med skatterabatter, reduktionsplikt m.m. Endast sådana biobränslen som uppfyller kriterierna får bokföras för nollutsläpp inom utsläppshandeln.

I förslaget till ”avskogningsförordning” föreslås krav om att vid produktionen av de aktuella varorna minimera negativa effekter på biodiversitet och markkvalitet, bland annat genom att undvika uttag av stubbar och rötter, förhindra utarmning av naturskog, begränsa hyggesstorleken och säkra tillgången på död ved.

Formuleringarna i förslaget till ”avskogningsförordning” är exakt desamma som kommissionen vill ska föras in i förnybartdirektiavskogvet, där de således skulle bli styrande för vilka biobränslen som medlemsstater och företag får nyttja för att uppfylla EUs klimatlagstiftning.

Gemensamma regler för import och för intern produktion är inte ett uttryck för kommissionens önskan om detaljreglering. Gemensamma regler krävs för att internationella handelsavtal och principen om varors fria rörlighet – en hörnpelare för EU-samarbetet – ska fungera. Varor som producerats inom unionen måste hanteras på samma sätt som importerade varor. Vill EU införa miljökrav på importen av träbaserade produkter måste samma regler införas även för motsvarande EU-produkter.

Just nu lägger svenska regeringen, myndigheter och svensk skogsnäring ned ofantliga resurser och mycket prestige på en utsiktslös strävan att förhindra det oundvikliga, det vill säga att det införs någon typ av unionsövergripande miljökrav på skogsbruket. Istället för att bidra till att EU-beslut som träffsäkert och välavvägt sätt främjar miljöanpassningen av skogsbruket, lämnar Sverige walk-over.

Om det är sant, som svenska representanter aldrig försummar att påpeka, att det svenska skogsbruket är miljömässigt överlägset skogsbruket i andra länder, har Sverige rimligen allt att vinna på ett tufft regelverk.

Magnus Nilsson, miljökonsult

LÄS MER: Regeringen måste stå upp för skogenLÄS MER: Den polariserade skogsdebatten

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen