Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 11 februari 2017

Stora viltstammar hotar mångfalden

Bärris och andra vanliga arter håller på att bli ovanliga på många håll. Rönn, asp, sälg och ek betas mycket hårt och är snart rödlistade. Dagens stora viltstammar är förödande för mångfalden i skogen, skriver Lisbeth Larsson i Tibro i ett debattinlägg.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Bild 1/2 FOTO: Ann Lindén
Bild 2/2 FOTO: Rolf Segerstedt

Risvegetationen i skogarna har minskat kraftigt de senaste 20 åren, enligt en SLU-studie som redovisas i Skogsland nummer 2 i år. Forskarna Jörg Brunet och Per-Ola Hedwall anger klimatförändringar, kvävenedfall och täta granskogar som orsaker. De ”glömmer” dock att nämna den absolut viktigaste orsaken till varför vi får allt större areal med granskog och hårt betat bärris – nämligen dagens stora viltstammar.

Betestrycket i skogen är mycket hårt, och det finns inte mat till alla dessa djur. Unga tallar är mycket begärliga för klövvilt, och för skogsägare är det näst intill omöjligt att föryngra med tall. Av den anledningen planteras gran på många marker där tall vore det lämpligaste trädslaget. Detta är förödande för skogen och mångfalden. Bärris trivs i tallskog eller i blandskog. I en ren granskog finns varken lingon eller blåbär.

Inte bara bärriset är i fara på grund av det hårda betestrycket. Andra vanliga, viktiga arter håller på att bli ovanliga på många håll. Rönn, asp, sälg och ek betas mycket hårt och är snart rödlistade. De klarar nämligen inte av att bli träd utan förblir nedbetade förkrympta skott eller buskar på en halvmeters höjd.

I vårt älgförvaltningsområde i norra Skaraborg (ÄFO 6) är inverkan på den biologiska mångfalden mycket allvarlig. Enligt älgbetesinventeringen (ÄBIN) 2016 är andelen ytor med förekomst av rönn, asp, sälg och ek alarmerande låg och på endast 10 procent av ytorna är konkurrenssituationen för dessa trädslag gynnsam. Skadorna har dessutom förvärrats sedan ÄBIN 2014. Liknande resultat visar inventeringar också i övriga Götaland – och i hela södra Sverige.

Jakt är ett mycket stort intresse för många, och det är bra att vi har en engagerad jägarkår. Men jakt är ett känsligt – för att inte säga heligt – ämne, och det är mycket svårt att få gehör för att vi måste minska de stora viltstammarna. Politiker, tjänstemän och Svensk Jägareförbundet tycks gärna – och utan eftertanke – offra den biologiska mångfalden på jaktgudinnans altare.

Forskarna Jörg Brunet och Per-Ola Hedwall säger att det är viktigt att vi gör något åt den negativa utvecklingen av bärris i skogen. Den absolut mest effektiva åtgärden är att minska viltstammarna radikalt så att de blir i balans med fodertillgången. Då kommer arealen tallskog öka, och därigenom också arealen bärris. Dessutom kommer bärriset gynnas av att det inte betas så hårt av viltet som i dagens läge.

Att inte vilja se, att inte våga se. Kanske är det dags att dra upp huvudet ur sanden.

Lisbeth Larsson

Tibro

Till toppen