Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 21 april 2018

”Staten kysser och slår ihjäl”

Staten gör som ryssen Kulneff i Fänrik Ståls sägner, det vill säga ”kysser och slår ihjäl, med samma varma själ”. Så kan vi inte ha det, skriver Göran Bergström, kommunalråd (S) i Strömsund med fem andra debattörer, i ett debattinlägg.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

FOTO: Anders Good / IBL bildbyrå

Alla riksdagspartier sägs vilja minska klyftan mellan stad och land. Samtidigt gör staten som ryssen Kulneff i Fänrik Ståls sägner, det vill säga ”kysser och slår ihjäl, med samma varma själ”. Så kan vi inte ha det!

Sverige är beroende av export- och skatteintäkter från skogsbruk. Detta gäller i hög grad kommuner och människor i nordvästra Sverige. Vi ansluter oss därför till de uppmaningar som Riksdagens miljö- och jordbruksutskott riktat till regeringen:

• Regeringen borde säkerställa att inventeringen är rättssäker och effektiv samt att klassificeringen av nyckelbiotoper tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna.

• Regeringen borde göra en översyn av artskyddsförordningen för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker.

• Regeringen borde säkerställa en god incitamentsstruktur för ett hållbart skogsbruk och genomföra en översyn av lagstiftningen på området.

• Regeringen borde se över olika typer av ersättningsmodeller vid skyddande av skog, i syfte att skapa effektivare skyddsformer.

Vi vill även att staten, när skog tas ur produktion, redovisar påverkan på arbetstillfällen, skatteintäkter, handelsbalans och andra samhällseffekter.

I skogsbygderna har många företag skog som belåningsbar kapitalbas. Detta gäller lantbruksföretag i det ”Jämtländska matundret”, liksom helt andra slags företag, från tillverkningsindustrier till managementkonsulter. Alla ger de arbetstillfällen, skatteintäkter och utveckling.

Staten, genom Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen, inskränker idag ofta möjligheten till skogsbruk. Detta påverkar människor, företag och regional utveckling utomordentligt negativt.

Stora arealer skog tas i praktiken ur bruk då Skogsstyrelsen registrerar skog som ”nyckelbiotop”. Myndighetens råd är att skogen då inte ska brukas. Registreringen gör att miljöcertifierade skogsföretag inte kan köpa råvaran. Skogen blir i ett slag värdelös, med statens goda minne.

Länsstyrelsen, en myndighet som verkar för regional utveckling och erbjuder stöd till glesbygdens företagare, ska även bilda naturreservat. Idag lever ett antal företagare under hotet om att mista sin mark – basen för företagen – för att staten vill göra reservat.

Detta skapar osäkerhet och gör att skog inte längre är en lika trygg, belåningsbar tillgång. Vi har redan sett företagare som anser sig tvingade att sälja sin skog, då banken ser risk i att belåna den.

Att staten med ena handen stöttar våra företagare, och med den andra rycker undan mattan för dem, är inte hållbar politik. Såväl skogsmark som skattepengar är begränsade resurser som ska användas med långsiktig effektivitet som ledstjärna!

Att skogsägare, kommuner och andra som äger fjällnära skog måste processa i domstol för sin ägande- och brukanderätt är ett stort misslyckande. Att staten genom Kammarkollegiet vill att ersättningsrätten för fjällnära skog försvinner, är ett mysterium. Myndigheter och domstolar måste vakna och ta ansvar!

Göran Bergström,

Kommunalråd (S) i Strömsund

Jonas Andersson,

Kommunalråd (S) i Ragunda

Björn Amcoff,

VD för Näringslivskontoret, Strömsund

Peter Vomacka,

Samling Näringsliv, Jämtlands Län

Olov Söderström,

VD Norrskog

Pelle Sallin,

Styrelseordförande Fria Skog

LÄS OCKSÅ: LRF presenterar regeringsförklaring

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen