Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 23 september 2017

"Skyddet av skog - en politik i blindo"

Det är inte okej att ingen vet vad skötseln av naturreservat och biotopskyddsområden kommer att kosta framtida skattebetalare. Det skriver Sofia Karlsson och Patrik Ohlsson, LRF, i ett debattinlägg.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

FOTO: Rolf Segerstedt

Samhället saknar helt en bild av framtida kostnader för att sköta all natur som i dag skyddas med skattemedel. Det finns inte heller någon bild av vilka de indirekta samhällsekonomiska effekterna är av undanträngt skogsbruk, minskade industriinvesteringar och uteblivna jobb.

Vi vill till och med påstå att ett antal drivande politiker och de båda ansvariga myndigheterna Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen aktivt motverkar att kostnaderna för naturvårdspolitiken synliggörs. Den uppfattning som synes råda är att miljöpolitik kan drivas helt oberoende av ekonomiska fakta, något som saknar motstycke i svensk samhällsförvaltning.

En jämförelse kan göras med kommunerna. De är skyldiga direkt i balansräkningen eller via ansvarsförbindelser, för framtida skattebetalares kunskap, redovisa sina skulder till kommande pensionsutbetalningar. I naturvården kan staten fortsätta köpa in mark – idag för över en miljard om året – för att skydda utan att behöva redovisa framtida skötselbehov. Detta trots att krav på skötselplan för naturreservats långsiktiga vård finns inskrivet i lag.

Ansvariga myndigheter skulle kunna beskriva den förda politikens ekonomiska effekter om de bara ville, det bevisar de själva. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen skrev i en utredning till regeringen 2007 och pekade särskilt på:

”Behoven av restaurering och skötsel är i regel väl identifierade i skötselplaner, bevarandeplaner och målbeskrivningar. Det sammanlagda behovet, kvantifierat i areal och uppskattad kostnad, är dock inte närmare känt. Med tanke på den viktiga psykologiska aspekten att markägare och före detta markägare ska uppleva att staten också tar ansvar för de områden som man har skyddat så kan en tydlig satsning på skötsel ge större trovärdighet för myndigheterna. Ett ökat förtroende kan leda till en större vilja till skydd hos markägare och ett förbättrat samarbetsklimat.”

Vi från LRF Västra Sverige har i åtskilliga sammanhang försökt få ansvariga myndigheter att besvara frågan om vilka framtida löpande kostnader, diskonterade till nuvärde, den förda naturvårdspolitiken medför för samhället. Vi har inte fått svar. Vi får inga besked om hur mycket resurser som behövs, det enda vi får veta är att de berörda myndigheterna anser att nuvarande anslagen är alldeles för små…

När sker en översyn av naturreservaten i länen och uppdatering av skötselplanerna till naturreservaten – det vill säga hur väl naturreservatsbesluten med dess syften upprätthålls genom den skötsel som ska ske enligt skötselplanerna?

Går det att dra några slutsatser om hur naturvärdena har utvecklats i områdena sedan de blev reservat? I Västra Sverige blir en skyddad skog med fri utveckling i skötselplanen en tät granskog på två generationer.

Hur stora löpande kostnader medför den förda politiken?

Vi finner det intressant men otillständigt att ansvariga myndigheter, tio år efter utredningen som citeras ovan, saknar svar på dessa frågor.

Att skötselplanen fullföljs är grunden för att den kollektiva nytta som man åberopar ska kunna övervinna den enskildes äganderätt.

Därför är det orimligt att statens skötselåtaganden är en årlig budgetfråga i Riksdagen.

Vi uttrycker en stark förväntan på att Riksdag, regering och miljömålsberedningen tydligt visar sitt långsiktiga ansvar genom att redovisa, till nuvärde diskonterade, framtida skötselkostnader för skyddspolitiken och lägga det som en skuld, precis som man gör med pensionsavsättningarna.

För framtiden vore en lämplig ordning att en ekonomisk redovisning enligt dessa principer ingår redan som en del i alla beslut om reservats- och biotopskyddsområdesbildningar.

Sofia Karlsson

Ordförande LRF Västra Götaland

Patrik Ohlsson

Ordförande LRF Värmland

Relaterade artiklar

Till toppen