Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 2 november

Skogsstyrelsens svar innehåller stora brister

Det finns flera så kallade kopior där rödlistade arter trivs mycket bra, till exempel Garphyttans nationalpark. Därför är det fel av Skogsstyrelsen att skriva att originalmiljöer inte kan ersättas av kopior, skriver Bertil Lundahl i sin slutreplik.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 I granplantering på slutavverkad mark trivs många rödlistade svampar.
Bild 1/3 I granplantering på slutavverkad mark trivs många rödlistade svampar. FOTO: Alf Linderheim/N/TT
Bild 2/3 FOTO: Alf Linderheim/N/TT
Bild 3/3 FOTO: Alf Linderheim/N/TT

I Skogsstyrelsens svar på min debattartikel om grova fel i myndighetens rapporter, finns många brister. Ett av de större felen är att när enhetschef Dan Rydberg räknar upp marker där inspridning sker tar han inte med granplantering på slutavverkad mark. I denna marktyp finns många lokaler med rödlistade svampar som anges kräva lång skoglig kontinuitet. Det verkar som om Skogsstyrelsen vill mörka detta faktum, trots att det är känt i mer än 25 år att rödlistade arter finns i slutavverkad och granplanterad mark.

Beskrivningen av originalmiljöer är gjord för att förvilla. Skogsstyrelsen känner till många bra miljöer, till exempel den konstgjorda ön i Dalälven som var helt klart bäst vid inventering av lilaköttig taggsvamp. Det finns flera så kallade kopior som är mycket bra, till exempel Garphyttans nationalpark där granskogen (som är mycket rik på rödlistade svampar) enligt den skogshistoriska beskrivningen är en tyskgranplantering från cirka 1870. Men den största mängden mycket goda kopior är den stora mängd lokaler för rödlistade svampar i före detta gruvor och kalkbrott.

Att då skriva om originalmiljöer som inte kan ersättas av kopior görs i så fall med stor sannolikhet med ett syfte.

Den norska forskningsrapporten ”Spredningsökologi hos skoglevande kryptogamer” från 2012 har studerat inspridning av kryptogamer. Rapporten anger att norska kryptogamer har i huvudsak god inspridning. Den visar även på att jättelav, örtlav och flera arter blylavar har spritt sig till en lövskog som tidigare varit öppen ljunghed. Norsk forskning har med denna undersökning visat att svenska bedömningar om dessa arters kontinuitetskrav är helt felaktiga.

Den norska forskningen från 2012, som Skogsstyrelsen med säkerhet haft tillgång till, visar snarare på att felaktigheterna i beskrivningar om kontinuitet är mycket större än de jag skrivit om i mina debattartiklar. Och då är politisk granskning en av flera möjligheter att få saken belyst. Om det blir en politisk granskning är naturligtvis inte givet, men möjligheten bör undersökas.

Bertil Lundahl,

Ed

LÄS MER: Färd i otakt genom skogen mot framtidenLÄS MER: Överraskande vändning ökar osäkerheten

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen