Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 30 juni

”Skogsstyrelsen välkomnar tydligare lagstiftning”

Skogsstyrelsen skulle gärna se att färre ärenden behövde prövas av domstol. Men då behövs en lagstiftning som ger tydlig vägledning, skriver generaldirektör Herman Sundqvist.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist skulle gärna se att färre ärenden behövde prövas av domstol – men då behövs en lagstiftning som ger tydlig vägledning.
Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist skulle gärna se att färre ärenden behövde prövas av domstol – men då behövs en lagstiftning som ger tydlig vägledning. FOTO: Rolf Segerstedt

I en debattartikel kritiserar tre riksdagsledamöter från Centerpartiet Skogsstyrelsen för myndighetens hantering av nyckelbiotoper. Även Skogsstyrelsens agerande i ett antal domstolsärenden om äganderätt kritiseras.

När det gäller de uppmärksammade nyckelbiotopsfallen i Norrtälje har Skogsstyrelsen beklagat att Naturskyddsföreningen var närvarande när ett område inventerades och att det fanns brister i den initiala kommunikationen.

För nyckelbiotopsfrågan generellt arbetar Skogsstyrelsen på olika sätt för att utveckla och förbättra tillämpningen av nyckelbiotopsbegreppet. Vi har också försett den pågående skogsutredningen med efterfrågat underlag kring nyckelbiotoper och ser fram emot utredningens slutsatser och förslag.

Men oavsett vad man anser om nyckelbiotopsbegreppet som sådant, och de konsekvenser en registrering för med sig för den enskilda skogsägaren, så är syftet med Skogsstyrelsens inventeringar att ge ett kunskapsunderlag om var det finns höga naturvärden. De finns ju där, oavsett om de registrerats som nyckelbiotoper eller inte, och det borde vara i skogsägarens intresse att ha kunskap om naturvärden i sin skog.

Att beskriva nyckelbiotopsproblematiken som enbart Skogsstyrelsens ansvar är dessutom att göra det lätt för sig. Debattörerna undviker att beröra nyckelbiotopernas roll i den certifiering av ansvarsfullt skogsbruk som alla större aktörer – skogsbolag och skogsägarföreningar – står bakom.

Skogsstyrelsens uppgift är att föra ut och verka för den skogspolitik som beslutas av regering och riksdag. Det är gällande lagstiftning som ligger till grund för de olika beslut vi fattar, till exempel när det gäller om en planerad avverkning får genomföras eller inte. Men tyvärr är inte lagstiftningen alltid så tydlig, vilket är orsaken till att flera artskyddsärenden har fått avgöras i domstol de senaste åren.

Om vi tittar på några av de senaste tvisterna så är det uppenbart att även domstolarna gör olika bedömningar. Ett exempel är det så kallade tjädermålet vid Nacka tingsrätt. Där kom Mark- och miljödomstolen fram till att staten blir skyldig att betala intrångsersättning till en markägare som fått förbud mot avverkning med hänsyn till tjäder.

I ett liknande ärende vid Vänersborgs tingsrätt, gjorde samma instans en annan bedömning, nämligen att staten inte är ersättningsskyldig.

Dessa två domar visar att regelverket är mer otydligt än vad debattörerna vill göra gällande när de uppmanar myndigheten att ”läsa grundlagen”. För Skogsstyrelsen handlar inte domstolsärendena om att vinna eller förlora. De handlar om att vi ska få den vägledning vi som myndighet behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut.

Som myndighet skulle vi gärna se att färre ärenden behövde prövas av domstol. Men då behöver vi en lagstiftning som ger oss tydlig vägledning. Därför ser vi mycket positivt på att regeringen nu har tillsatt en utredning av artskyddsförordningen för att säkra att den är rättssäker, effektiv och tillämpbar.

Herman Sundqvist,

Generaldirektör, Skogsstyrelsen

LÄS MER: ”Så här kan det inte fortsätta, Skogsstyrelsen”

Relaterade artiklar

Till toppen