Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 25 mars

Skärpt artskydd hotar inte skogsbruket

Att en hårdare tillämpning av artskyddet skulle hota skogsbrukets lönsamhet är bara skrämselpropaganda, skriver Pierre Kjellin.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Skogsindustrin kommer inte att gå under av att våra myndigheter skärper tillämpningen av artskyddsförordningen, skriver debattören.
Skogsindustrin kommer inte att gå under av att våra myndigheter skärper tillämpningen av artskyddsförordningen, skriver debattören. FOTO: Ola Jennersten/TT

Skogslobbyns prat om att en hårdare tillämpning av artskyddet hotar skogsbrukets lönsamhet är ren skrämselpropaganda. Skogsbranschen kan göra som många andra branscher redan gjort – ställa om och anpassa sig.

Skogsindustrin, branschorganisationerna och de borgerliga partierna tävlar just nu om att måla upp Skogsstyrelsens aviserade skärpning av tillämpningen av artskyddet som ett hot mot skogsbruket eftersom förändringen hindrar skogsbruksåtgärder under delar av året.

Det räcker med att titta på andra branscher för att inse att skogsbrukslobbyns hot bara är skrämselpropaganda. Låt mig ta några exempel:

Att driva däckverkstad i Sverige har så länge det funnits lagkrav på vinterdäck inneburit att verksamheten och intäkterna är koncentrerade till två kortare perioder per år. Ändå finns det flera hundra företag i Sverige som jobbar med däck. För att jämna ut och öka intäkterna har många däckverkstäder på senare år börjat bredda sin verksamhet med enklare bilservice och reparationer.

Det finns många fler exempel på branscher där företagen lever av intäkter som är koncentrerade till delar av året. Turismföretag, många lantbruk och hela vintersportnäringen är några exempel. Pandemin rymmer dessutom en rad exempel på företag som med framgång snabbt ställt om sin produktion på grund av att hela intäktsbasen försvunnit.

Varken skogs- eller trävaruindustrin kommer att gå under av att våra myndigheter skärper tillämpningen av artskyddsförordningen. Dessa branscher råkar bara ha haft turen att ostört ha kunnat fortsätta med sin affärsmodell i över ett halvt sekel. En affärsmodell som krävt en omdaning av större delar av det svenska produktionsskogslandskapet – från olika typer av blandskog till snabbväxande monokulturer bestående av antingen gran eller tall.

Att våra myndigheter nu signalerar en skärpt tillämpning av artskyddet i skogen borde heller inte komma som någon överraskning för skogsbranschen. I alla fall inte om man hade följt debatten i EU om det nordiska skogsbruket, följt skogsforskningen både i och utanför Sverige och läst Artskyddsförordningen noggrant.

Att det svenska skogsbruket under hela efterkrigstiden kunnat bedrivas i samma skala och enligt samma modell är en sensation och ett bevis på hur enormt framgångsrik skogs- och trävaruindustrin hittills varit i att både upprätthålla ett för miljön ohållbart skogsbruk och en verklighetsbild av skogen och skogsbruket som motsäger både fakta på marken och forskning.

Att som skogslobbyn påstå att en skogsbruksmodell som bygger på att majoriteten av alla i Sverige naturligt förekommande trädarter rensas bort från det svenska skogslandskapet inte utarmar den biologiska mångfalden är en nästan övertydlig lögn. Men nu har verkligheten hunnit ikapp skogsbranschen.

Staten har lagt miljarder på subventioner för att få bilindustrin och bilägarna att börja ställa om till eldrivet. Jag tror och hoppas att både skogsägarkollektivet och skogsindustrin erbjuds olika former av hjälp att ställa om sitt skogsbruk.

Pierre Kjellin

chefredaktör tidningen Motormagasinet

LÄS MER: Familjeskogsbruken är inga försökskaninerLÄS MER: Gör om och gör rätt, regeringen!

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen