Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 9 juli

SD: Nio punkter för skogen som måste belysas

Mer samråd med skogsägare, mekanismer för att avveckla skydd av skog och sökbara databaser - det är Mats Nordbergs (SD) medskick till Jennie Nilsson (S) i arbetet med äganderättsutredningen.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Snart ska landsbygdsminister Jennie Nilsson ge direktiv till en utredning av äganderätten. Sverigedemokraterna skriver i ett debattinlägg vilka punkter partiet vill att hon ska prioritera.
Snart ska landsbygdsminister Jennie Nilsson ge direktiv till en utredning av äganderätten. Sverigedemokraterna skriver i ett debattinlägg vilka punkter partiet vill att hon ska prioritera. FOTO: Istock

Enligt januariöverenskommelsen ska skogsägarnas rätt till ägande, rättssäkerhet och ersättning vid inskränkt brukande stärkas. Det behövs, givet att de senaste femton årens utveckling har inneburit stora inskränkningar för skogsägarnas handlingsfrihet. Tidigare rådde oftast samförstånd mellan skogsägare och myndigheter, men i dag ser många skogsägare med misstänksamhet på Skogsstyrelsen och länsstyrelser, helt enkelt eftersom man har dåliga erfarenheter.

Inom de närmaste veckorna kommer landsbygdsminister Jennie Nilsson att ge direktiv till en länge utlovad utredning på detta område. En sådan utredning kan säkerställa skogens potential att nå viktiga samhällsmål inom landsbygdsutveckling, minskning av koldioxidutsläpp, skydd av akut hotade arter och ökad export. Men för att fylla sitt syfte måste utredningen hantera ett antal viktiga frågor, som jag tar upp nedan.

1. Beslut om att skydda delar av en skogsägares mark måste i framtiden fattas i samråd med ägaren. Detta borde vara en självklarhet, men så är tyvärr inte fallet. När sådana beslut tas ska ersättning utgå.

2. Som Riksrevisionsverket påpekat bör andelen naturvårdsavtal mellan myndigheter och skogsägare öka. Det innebär att skogsägaren får betalt för att sköta vissa marker på ett sätt som speciellt gynnar vissa arter och miljöer.

3. Mekanismer för att avveckla skydd av viss skogsmark behöver utarbetas. Enligt nya siffror från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket är strax under 30 procent av skogsmarken nu undantagen från skogsbruk. Det är en mycket stor areal och totalsiffran behöver knappast öka. I stället bör man nu inrikta sig på omfördelningar, så att vi verkligen skyddar det mest skyddsvärda.

4. Det behövs sökbara databaser med de områden som skyddats hittills, inklusive nyckelbiotoper, men säkrade för att skydda markägarens integritet. Sådana databaser är en förutsättning för en väl underbyggd offentlig debatt om skyddet av skog.

5. Begreppet vardagshänsyn måste åter aktualiseras i debatten om skogsskötseln. Den skogspolitik som grundades 1993 förutsätter att man vid avverkning lämnar gamla träd, död ved, grupper av träd med mera. Därmed skapas ungskogar som betydligt bättre skyddar kontinuiteten mellan den gamla skogen och den kommande.

6. På landsbygden finns många egenföretagare, som uppger att pappersarbete tar alltmer tid från deras huvudsakliga arbete. För att hålla tillbaka denna utveckling bör för det första skogsfrågor hanteras av en enda myndighet, Skogsstyrelsen. För det andra bör alla myndigheter som verkar mot landsbygdsföretagare ha ett tydligt främjandeuppdrag.

7. Tydliga lagar och regler måste säkerställa att alla markägare behandlas lika, oavsett ansvarig tjänsteman. I dag motiveras ofta inskränkt äganderätt med förekomst eller till och med ”förväntad” förekomst av rödlistade arter, vilket skapar stor osäkerhet. Skydd av skog bör i högre grad inriktas mot konstaterad förekomst av de verkligt sällsynta arterna inom gruppen akut hotade.

8. En speciell kategori skog undantagen från skogsbruk utgörs av nyckelbiotoperna. Genom en ogenomtänkt definition och en sammanblandning av statens, skogsföretagens och skogscertifieringens roller har nyckelbiotoperna medfört att skogsägare i realiteten går miste om det ekonomiska värdet för skog som man skött under årtionden.

9. Redan i dag arbetar skogsbolagen och länsstyrelserna med att binda samman skogspartier över stora områden med vad som kallas grön infrastruktur eller ekologisk landskapsplanering. Grön infrastruktur bör inte omfatta enskilda, mindre skogsägare.

Under första halvan av juli ska direktiven till äganderättsutredningen läggas fram. Det är viktigt att utredningen verkligen tar upp hela problematiken i sin helhet om inte en ny utredning ska behövas inom nära framtid.

Mats Nordberg (SD)

Skogspolitisk talesperson

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen