Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 11 oktober

Så kan vi använda skogen mer fiffigt för en hållbar framtid

Med en världsbefolkning på snart 10 miljarder människor kommer det att krävas att natur används på ett förhållandevis rationellt sätt, skriver skogsbrukaren Anders Pettersson.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Med en världsbefolkning på snart 10 miljarder människor kommer det att krävas att natur används på ett förhållandevis rationellt sätt, skriver Anders Pettersson i ett debattinlägg.
Med en världsbefolkning på snart 10 miljarder människor kommer det att krävas att natur används på ett förhållandevis rationellt sätt, skriver Anders Pettersson i ett debattinlägg. FOTO: Istock

Greta Thunberg är ett fenomen. Hon är en väckarklocka för världen, men naturligtvis kan inte denna 16-åring leverera någon färdig plan för vad som ska göras. Den får vi vuxna stå för utifrån våra samlade erfarenheter och vårt kunnande.

Det finns en risk för att Greta och hennes följare kommer att bli besvikna på takten i och omfattningen av förändringsprocessen. Att omdana en värld är inte gjort på en kafferast. Särskilt när rätt många i den rika delen av världen kan komma att tvingas att försämra sin ekonomiska situation jämfört med dagens.

Det är nämligen en ganska besk medicin som unga Greta föreslår oss att svälja. Kanske kan vi inte längre åka på långa badresor till fjärran länder flera gånger per år och kanske måste berget av julklappar krympas rätt avsevärt. Frågan är hur många som på riktigt är beredda att göra större omställningar av sitt privatliv?

När det nu ska riggas för ett hållbarare samhälle gäller det för ansvariga arkitekter att hålla tungan rätt i mun. Det finns en uppenbar risk för att det föreslås åtgärder som vid en grundare analys kan verka kloka, men som satta i ett större sammanhang kan vara kontraproduktiva.

För att den samlade effekten ska bli så stor som möjligt krävs långtgående multilaterala överenskommelser om vad som passar bäst för respektive land att göra. Det är inte säkert att samma koncept ska användas överallt för att nå sammantaget längst.

Utveckling av ny teknik och optimering av samhällsstrukturer kommer givetvis också att vara av största betydelse. Överordnat är dock att en bred majoritet accepterar obekväma förändringar och som jag antydde ovan är jag inte så säker på att vi är där riktigt än.

Det blir en utmaning att på ett klokt sätt väva in åtgärder i marknadsekonomin med minsta möjliga turbulens och oönskade effekter.

Som skogbrukare kan jag inte låta bli att reflektera över skogens roll i omställningen. Här finns i dag klara konflikter kring vad som ska betraktas som en hållbar utveckling. En del vill att betydande delar av den svenska skogen ska lämnas orörd och förespråkar dessutom att brukandet på övrig areal blir mer extensiv, allt för att skapa mesta möjliga mångfald.

Samma gruppering vill också använda äldre skogar som ovanjordskollager. Andra vill utnyttja skogen mer intensivt och rationellt ungefär som i dag. De hävdar att det räcker med att avsätta en mindre del av skogsmarken till mångfald bara man ser till att ta god generell hänsyn vid avverkningsåtgärder.

Denna grupp anser också att det är viktigt att upprätthålla en hög total tillväxt i skogslandskapet ur klimatsynpunkt. Något som i sig binder klodioxid, men också skapar utrymme för stora virkesuttag som kan användas till substitut av produkter som direkt eller indirekt skapar höga koldioxidutsläpp.

För min del förespråkar jag den senast nämnda brukandestrategin. Hållbarhet ska som jag ser det i första hand bedömas utifrån ett globalt perspektiv. Då är det fiffigt att hämta vedfiber från artfattiga boreala skogar i norr, i stället för från artrika och diversa i söder. Ett bortfall av delar av den svenska vedfiberresursen skulle världsmarknaden också med stor sannolikhet ersätta med andra mindre klimatsmarta produkter som plast och betong.

Med en världsbefolkning på snart 10 miljarder människor kommer det att krävas att natur används på ett förhållandevis rationellt sätt. Att optimera det hållbara brukandet måste bli målet. Ett nyttjande som kan sägas vara hållbart ur alla aspekter kommer knappast att vara möjligt. Det finns en baksida med allt, men min uppfattning är att rationellt skogsbruk i boreala skogar är en av mänsklighetens minst dåliga aktiviteter.

Anders Pettersson,

Skogsbrukare i nordvästra Sverige

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen