Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 26 juni

”Så här kan det inte få fortsätta, Skogsstyrelsen!”

Skogsstyrelsen har på kort tid förlorat ett antal äganderättstvister i domstol. Borde inte statens myndigheter läsa grundlagen och förändra sitt synsätt när man uppenbarligen är helt fel ute, undrar tre centerpartistiska riksdagsledamöter.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Skogsstyrelsen fortsätter att peka ut större och större områden som bevarandevärda, vilket leder till ekonomiska förluster och allt mindre att säga till om vad gäller den enskilda egendomen, menar debattörerna.
Skogsstyrelsen fortsätter att peka ut större och större områden som bevarandevärda, vilket leder till ekonomiska förluster och allt mindre att säga till om vad gäller den enskilda egendomen, menar debattörerna. FOTO: Peter Vahlersvik

Skogsstyrelsenvisar ännu en gång prov på en svårslagen fingertoppskänsla när det gäller att urholka enskilda skogsägares äganderätt och försätta privatpersoner i ekonomiska svårigheter.

Efter att justha blivit änka beslutade 72-åriga Birgitta Wiktorsson utanför Norrtälje att hon skulle sälja de 48 hektar skog som hennes make och hans förfäder så omsorgsfullt tagit hand om i generationer. För att göra försäljningen så smidig som möjligt så spenderade hon 12 000 kronor för att ta fram en skogsbruksplan.

Då agerade Skogsstyrelsen och registrerade cirka 70 procent av skogen som nyckelbiotoper. Till saken hör att myndigheten inte ens bemödade sig att meddela Birgitta att de gjorde inspektionen som sedan ledde fram till beslutet. Sammantaget innebär det att skogen nu blir osäljbar, till stora delar ekonomiskt värdelös och dessutom har de pengar som Birgitta kostat på skogsbruksplanen kastats i sjön.

Tyvärr är detinte bara Birgitta som drabbas av myndighetens iver att peka ut bevarandevärd mark i samband med ägarbyte. Även Mathias Mattsson, som bor några mil ifrån Birgitta, fick ett brev från Skogsstyrelsen bara tre dagar efter hans skogsinköp blev verklighet. Här skrev tjänstemannen att han hittat nyckelbiotoper även på Mathias mark och med ens gick planerna på en mindre avverkning i stöpet.

Inte heller i Mathias fall meddelade myndigheten att den skulle göra en inspektion på marken och dessutom visade det sig att Skogsstyrelsen hade haft sällskap av en representant från Naturskyddsföreningen. Detta är två exempel på människor som hamnat i kläm, men vi har mött många som har haft samma problem.

Frågan mankan ställa sig är varför myndigheten ens inventerar nyckelbiotoper när man i dagsläget inte har något särskilt uppdrag från regeringen att göra det? Den utökade nyckelbiotopsinventeringen stoppades i Januariavtalet och när det gäller inventering i samband med avverkningsanmälan, så upphör den senast vid kommande årsskifte. Men i de två aktuella fallen hade ju inte skogsägarna gjort någon avverkningsanmälan, så varför inventeringen gjordes är en gåta.

Båda skogsägarna har nu JO-anmält Skogsstyrelsen och skickat in en överklagan till förvaltningsrätten. Tyvärr verkar allt fler skogsmål avgöras i domstol och det delvis till följd av att Socialdemokraterna inte vågade sätta ned foten mot Miljöpartiet under förra mandatperioden och prioritera äganderätten. Det har skapat en osäkerhet som skogsägarna nu får betala priset för.

Det som är positivt i sammanhanget är att Centerpartiet i Januariavtalet lyckades få igenom punkter som ska stärka äganderätten och säkerställa att rättssäkerheten ska öka. Den Skogsutredning och Artskyddsutredning som pågår ska lämna förslag på detta.

Men under tiden fortsätter dessvärre Skogsstyrelsen att peka ut större och större områden som bevarandevärda, vilket leder till ekonomiska förluster och allt mindre att säga till om vad gäller den enskilda egendomen.

I sammanhanget är det dock intressant att uppmärksamma Malmö förvaltningsdomstol som nyligen fastställde att registrering av nyckelbiotoper är en myndighetsutövning, som får så långtgående konsekvenser för skogsägare att den kräver stöd i lag för att kunna genomföras. Eftersom nyckelbiotopsinventeringen inte har sådant lagstöd anser domstolen att biotoperna måste avregistreras.

I Förvaltningslagen går även att läsa att man som myndighet inte får göra inskränkningar i den enskildes egendom om det inte motiverar en stor vinst för samhället. Trots denna tydliga fingervisning ger sig inte Skogsstyrelsen och har överklagat domen till kammarrätten.

Skogsstyrelsen har nu på kort tid förlorat ett antal äganderättstvister i domstol som lavskrikedomen, bombmurkledomen, två domslut om fjällnära skog och sedan också domen i Malmö kring nyckelbiotoper. Borde inte statens myndigheter läsa grundlagen och förändra sitt synsätt när man uppenbarligen är helt fel ute?

Så här kan det faktiskt inte få fortsätta.

Helena Lindahl (C),

Riksdagsledamot och näringspolitisk talesperson

Peter Helander (C),

Riksdagsledamot och skogspolitisk talesperson

Per Lodenius (C),

Riksdagsledamot och kulturpolitisk talesperson

LÄS MER: Pär Fornling: Missbruk och övertramp av myndighetenLÄS MER: Hanteringen av nyckelbiotoper är en skandalLÄS MER: Båda sidor förvränger beslutet om nyckelbiotoper i nordväst

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen