Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 1 november

Risk att investerare leds bort från svenska skogen

EU:s förslag på taxonomi måste utformas så att det svenska skogsbruket kan fortsätta att utvecklas och bidra med hållbarhetsnytta, kunskap och innovation, skriver Landshypotek Banks VD och hållbarhetschef.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 EU:s förslag på taxonomi måste utformas så att det svenska skogsbruket kan fortsätta att utvecklas och bidra med hållbarhetsnytta, skriver debattörerna.
EU:s förslag på taxonomi måste utformas så att det svenska skogsbruket kan fortsätta att utvecklas och bidra med hållbarhetsnytta, skriver debattörerna. FOTO: Istock

Inom EU förhandlas nu ett förslag som riskerar att se de svenska skogarna som icke-hållbara för gröna investeringar. Istället för att ta tillvara den enorma kraft som finns i det svenska aktiva skogsbruket och hos skogsägare att bidra till grön samhällsutveckling kan världens investerare komma att ledas bort från Sverige.

Förslaget grundar sig på definitioner – kallad taxonomi – som ska styra framtida kapital och investeringar. Definitionerna ligger långt från det svenska sättet att se på skogen och de möjligheter som skogen ger för den gröna omställningen.

Enligt förslaget är skogen enbart en kolsänka och hållbar endast så länge träden inte avverkas. Det svenska aktiva skogsbruket, som bl.a. bygger på produktion utifrån tillväxten av skog i kombination med miljöhänsyn, riskerar därmed att utestängas från EU:s definition av grönt och ses som en brun, icke-hållbar verksamhet.

Sverige har en grön hållbar grund i ett aktivt och långsiktigt skogsbruk från många ägare, såväl stora skogsbolag som enskilda familjeskogsbruk. Genom ett långsiktigt ägaransvar och regelverkskrav både vårdas och utvecklas de svenska skogarna.

Dagens skogsägare har byggt upp en livskraftig och växande skog över generationer. Mängden skog i Sverige har i stort sett fördubblats de senaste 100 åren.

Det här sticker ut i EU och kan vara svårt att förstå. Däremot upplever vi, tvärtemot EU-förslaget, att intresset för den svenska modellen och de möjligheter som finns är stor bland världens investerare. Det märktes tydligt när vi förra året stod för världens första gröna säkerställda obligation helt baserad på de svenska skogarna.

Att framtidens allt större gröna investeringar riskerar riktas åt annat håll än svenska skogsnäringen verkar ha gått svenska politiker förbi. Det har även att det i förslaget ligger kraftigt ökade rapporteringsbördor för såväl skogsbolagen som för familjeskogsägaren.

Även skogsägare med mindre än 20 hektar skog regelbundet rapportera växthusgasutsläpp från den enskilda skogen enligt förslaget. Ökad administrativ börda leder inte till hållbar utveckling.

Självklart är det välkommet att EU arbetar för att tydliggöra och utveckla gröna investeringar. Men att hämma investeringar i just de gröna näringarna riskerar att bli helt kontraproduktivt. För att ta vara på skogens möjligheter behöver vi tvärtemot även fortsättningsvis se till att det är attraktivt med investeringar i ny teknik, innovation och fortsatt hållbart skogsbruk i våra svenska skogar.

Fler behöver agera. Politiker i riksdag, regering och Europaparlamentet har fortsatt alla möjligheter att arbeta för förändring och berätta om kraften i det svenska skogsbruket och den svenska modellen. EU:s förslag på taxonomi behöver utformas på ett sådant sätt att det svenska skogsbruket kan fortsätta att utvecklas och bidra med hållbarhetsnytta, kunskap och innovation – i Sverige och internationellt.

Per Lindblad,

VD Landshypotek Bank

Martin Kihlberg,

Hållbarhetschef Landshypotek Bank

LÄS MER: Alla vinner på närhet till industrin

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen