Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 10 mars 2018

Rättsstaten utmanas i norr

LRF menar att Kammarkollegiets agerande utmanar rättsstatens grundvalar, särskilt skyddet för enskilda och deras egendom, skriver debattörerna.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Sven Erik Hammar
Bild 1/2 Sven Erik Hammar
 Magnus Norberg
Bild 2/2 Magnus Norberg

Just nu pågår ett 20-tal processer i mark- och miljödomstolarna i Umeå och Östersund som gäller rätten till ersättning när staten inskränkt fastighetsägares rätt att bruka sin mark. Skogsstyrelsen menar att skogen är för värdefull för att avverka, men när enskilda fastighetsägare drabbas av inskränkningar är skogen enligt Kammarkollegiet helt plötsligt värdelös och ägaren nekas lagstadgad ersättning.

LRF menar att agerandet utmanar rättsstatens grundvalar, särskilt skyddet för enskilda och deras egendom. Det är därför vi reagerar så starkt och driver dessa principer i domstol samtidigt som vi förväntar oss politisk tydlighet och ledarskap.

När man hindras att avverka sin skog måste staten hålla den enskilde skadeslös och betala full ersättning enligt Expropriationslagens bestämmelser. Något annat går inte att förena med ett fungerande egendomsskydd enligt vår grundlag eller Europakonventionen.

En av statens invändningar är att det saknas samband mellan Skogsstyrelsens beslut att neka avverkningstillstånd och den ekonomiska skadan, med hänvisning till att skadan egentligen uppkommit genom att Skogsstyrelsen registrerat området som en nyckelbiotop.

Nyckelbiotopsregistreringen sker utan lagstöd, och utan möjlighet att påverka. Ändå anser Kammarkollegiet i domstol att registreringen ska ges sådan långtgående verkan att skogen blir värdelös när enskilda som drabbas kräver ersättning.

Detta skulle i praktiken innebära att staten efter en nyckelbiotopsregistrering också kan bilda till exempel naturreservat utan att ersätta fastighetsägaren. Nyckelbiotopsregistreringen blir härigenom statens lösning på att utan stöd i lag komma åt mark gratis från enskilda fastighetsägare.

Kammarkollegiet påstår också att föryngringsavverkning inte är en del av den pågående markanvändningen för skogsbruket i den fjällnära skogen. Påståendet står mycket långt ifrån det praktiska skogsbruket och strider mot lagstiftning och praxis. Skogsstyrelsen å sin sida kan plötsligt inte avgöra om föryngringsavverkning är ett naturligt led i den pågående markanvändningen på den produktiva skogsmarken.

Skogsstyrelsen och Kammarkollegiet har slirat på dessa grundläggande frågor sedan Skogsstyrelsen stoppade utbetalningar av ersättningar hösten 2016. Regeringen har ställts mot väggen i riksdagen, men slagit ifrån sig ansvar och hänvisat till att myndigheterna ansvarar för frågan.

Alla kan inte skylla på alla, de närmast ansvariga myndigheterna har ansvar för att säkerställa en förutsebar och rättssäker tillämpning av bestämmelserna. Vi och Sveriges skogsägare vill ha Skogsstyrelsens och Kammarkollegiets svar på:

– Ska nyckelbiotopsregistrering tillåtas innebära att marken ska betraktas som värdelös?

– Är avverkning en del av pågående markanvändning för skogsbruk?

– På vems initiativ och varför stoppades utbetalningen av intrångsersättning?

Sven Erik Hammar

Ordförande LRF Skogsägarna

Magnus Norberg

Jurist på LRF Konsult, som driver målen mot staten

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen