Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 19 maj

Naturvårdsverket: Överklaga inte domen om fjällnära skogar

Tiden är mogen för ett nytt och bättre sätt att jobba med de viktiga naturskyddsfrågorna i fjällnära skogar och domarna skapar den klarhet som behövs. Därför anser Naturvårdsverkets generaldirektör att Mark- och miljödomstolens dom inte bör överklagas.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Tiden är mogen för ett nytt och bättre sätt att jobba med de viktiga naturskyddsfrågorna i fjällnära skogar och domarna skapar den klarhet som behövs, skriver Naturvårdsverkets generaldirektör.
Tiden är mogen för ett nytt och bättre sätt att jobba med de viktiga naturskyddsfrågorna i fjällnära skogar och domarna skapar den klarhet som behövs, skriver Naturvårdsverkets generaldirektör. FOTO: Rolf Segerstedt

Hur bör myndigheterna bäst förhålla sig till Mark- och miljööverdomstolens fem domar om ersättning vid nekat avverkningstillstånd i fjällnära skog? Efter att ha övervägt frågan några dagar blir mitt samlade råd: Låt domarna ligga fast.

Tiden är mogen för ett nytt och bättre sätt att jobba med de viktiga naturskyddsfrågorna i fjällnära skogar. Min bedömning är att domarna skapar den klarhet som behövs för ett mer konstruktivt samarbete.

För det första är domarna välavvägda och rimliga. När regelverket om fjällnära skog kom till 1991 infördes tillståndsplikten som ett komplement till bestämmelserna om naturreservat och samråd enligt 12:6 i Miljöbalken. Ersättningsrätt knöts till de nya bestämmelserna om ett nej till avverkning skulle leda till att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Genom domarna blir det nu klarlagt att samma ersättning ska gälla som vid områdesskydd vilket stämmer väl med vad som var avsikten då tillståndsplikten infördes.

För det andra är domarna tydliga. Mark- och miljööverdomstolen formulerar tydligt att skogsbruk utgör pågående markanvändning även i det fjällnära området. Naturvårdsverket har över åren utgått från samma linje i de avtal om intrångsersättning och markförvärv som gjorts i samband med länsstyrelsernas reservatsbildningar i fjällområdet.

För det tredje ger domarna en bra grund att stå på för Skogsutredningen 2019. Den svenska fjällnära skogen utgör ett unikt landskap med stora naturskogar och höga naturvärden. Naturskogarna i fjällområdet utgör några av de få intakta skogslandskap som fortfarande finns kvar i Europa.

Skogsutredningen ska bland annat föreslå hur ett långsiktigt skydd av natur- och kulturmiljövärden ska säkerställas i det fjällnära området samt föreslå under vilka förutsättningar ersättning till markägare ska lämnas och hur sådan ersättning ska beräknas.

En viktig utgångspunkt för arbetet framöver är att det behöver vara lättare för markägarna att samspela med myndigheterna. Tydligheten i ersättningsfrågorna som nu klargörs genom Mark- och miljööverdomstolens domar är också avgörande för markägarnas egna ambitioner när det gäller frivilliga avsättningar och andra miljöåtgärder. Åtgärder som bidrar till att vi gemensamt närmar oss miljömålen Levande skogar och Storslagen fjällmiljö.

En annan viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet är att betrakta tillståndsplikten för avverkningar i fjällnära skog som ett komplement till bestämmelserna om naturreservat, Natura 2000 och samråd enligt 12:6 Miljöbalken. Myndigheterna behöver samverka närmare för att i dialog med markägarna avgöra vilka instrument som passar bäst i den enskilda situationen.

Det kan vara ändamålsenligt att avgöra mindre avverkningsärenden som tidigare men nu med ersättning i direkt anslutning till beslutet. Mycket talar samtidigt för att avverkningsplaner som väcker frågan om skydd av större skyddsvärda skogsområden oftare bör beredas inom ramen för naturreservatsprocessen.

Därigenom kan markägare i dialog med både länsstyrelse och Skogsstyrelsen föra frågan framåt och lösningar för både långsiktigt naturskydd och ersättning prövas i ett sammanhang och avtalas innan formellt beslut fattas. Förhandlade lösningar är oftast bättre om det rör stora naturvärden och stora ekonomiska värden.

Naturvårdsverket har lyft frågan om medel för skyddet av fjällnära skogar i sitt budgetunderlag till regeringen för 2021-2023. Det behövs också särskilda insatser för att bevara stora naturskogar som idag förvaltas av de statliga skogsförvaltarna. Ett nytt Sveaskogsprogram med ersättningsmarker skulle göra stor skillnad för att bevara värdefulla skogar, bland annat i det fjällnära området.

Många insatser behövs för att utveckla naturskyddet i den fjällnära skogen. Låt det arbetet grundas på de domar som Mark- och miljööverdomstolen just avkunnat i kombination med en klok användning av verktygslådan och ett bättre samarbete mellan markägarna och myndigheterna.

Björn Risinger,

Generaldirektör Naturvårdsverket, före detta särskild utredare Gränsskogsutredningen

LÄS MER: ”Rättsläget klart som fjällbäckens vatten”LÄS MER: ”Nödvändigt att pröva fallen om fjällnära skog”LÄS MER: Efter domslutet: ”Nu måste staten sluta hota äganderätten”

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen