Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 15 december 2016

"Mitt i klaveret av SVT"

Ett riktigt bottennapp var när SVT:s Mitt i naturen skildrade tillståndet i de svenska skogarna. Det skriver Lena Ek, Södra.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Ur SVT:s "Mitt i naturen".
Ur SVT:s "Mitt i naturen". FOTO: SVT

Forskare har sedan länge talat om ett växande främlingskap för naturen. Många är rädda för vilda djur eller för att gå vilse. En hög andel som bor i städer vistas aldrig i skogen. Det sätter också sina avtryck bland beslutsfattare inom politiken, och märks inte minst inom den mediala bevakningen. Myter och felaktiga föreställningar om skogsbruket får ibland stort genomslag.

Ett riktigt bottennapp var när SVT:s "Mitt i naturen" skildrade tillståndet i de svenska skogarna. Tittaren kastas mellan skövlingen av regnskog i Indonesien till svenska marker som beskrivs som ett ökenlandskap med enbart små oaser av värde för den biologiska mångfalden. Bilder från palmplantage till programledaren Anders Lundins vägledande ord om att vi bara har ”trädplantage” i Sverige formar budskapet att det är lika illa där som här.

Tyvärr är programmet symtomatiskt för hur debatten om det svenska skogsbruket beskrivs. Precis som i SVT:s "Mitt i naturen" är det genom röster från gröna aktivister som står oemotsagda och framställs som objektiva sanningssägare. Inte en kritisk fråga ställs. Det hade varit enkelt, om redaktionen exempelvis intresserat sig för den årliga riksskogstaxeringen som visar att arealandelen gammal skog ökar.

Två vanliga ståndpunkter som återkommer är att skogen antingen inte borde röras alls eller att vi borde återgå till något slags naturnära brukande. Ironiskt nog var det senare en metod som utarmade de svenska skogarna under hela 1800-talet och långt in på 1900-talet, försämrade den biologiska mångfalden och hindrade tillväxt.

Kort beskrivet handlar det om att hugga träd här och där, eller efter ett rutnätsmönster. Det är i vilket fall som helst svårt att betrakta det som ”naturligt”. Då kallades det blädning, nu heter det ”kontinuitetsskogsbruk”. Idéerna har återkommit i olika former genom åren.

Som företrädare för 50 000 markägare i södra Sverige kan jag konstatera att de allra flesta avverkningar utförs på ett bra sätt, med en ambition långt högre än vad lagstiftningen kräver. Miljöhänsynen förbättras successivt och vi arbetar sektorsövergripande tillsammans med myndigheter med olika målbilder.

Men att vi arbetar med små hyggen, där träd, buskar och död ved lämnas kvar för att gynna den biologiska mångfalden och där målklasser för att skydda skogens vatten införts, intresserar förstås inte den som ser som sin uppgift att sprida alarmistiska bilder.

Public service uppdrag är att vara saklig, opartisk och relevant i sin rapportering. Tyvärr misslyckas "Mitt i naturen" med det på samtliga punkter.

Lena Ek,
Ordförande Södra

Till toppen