Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 26 augusti 2017

”Måste bli ett nej till avverkningstak”

Rösta nej. Det är Sveriges skogsägare och Sveriges riksdag överens om inför EU-kommissionens omröstning om avverkningstak i september. Nu gäller det att de länder som inte förstår att aktivt skogsbruk gynnar klimatet, får veta det. Det skriver Sven-Erik Hammar, LRF Skogsägarna.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

FOTO: Rolf Segerstedt

Från skogsägarhåll är frågan egentligen inte komplicerad. Vi vet att skogar som brukas och där merparten av skogen hålls i tillväxt på produktiv skogsmark är det bästa för klimatet. Det är i de skogarna som råvaran produceras som ersätter klimatfarliga material och bränslen, som olja, stål och betong.

Sveriges skogar tar upp hela 83 procent av Sveriges samlade utsläpp. Det sker tack vare att vi haft ett aktivt skogsbruk – utan avverkningstak – sedan lång tid tillbaka.

När nu EU ska fastställa lagstiftning för att leva upp till klimatavtalet som undertecknades i Paris så har omröstningen formulerats så olyckligt att svart blir vitt och vitt blir svart.

Det betyder att det förslag som ska gynna klimatet istället missgynnar det. Avverkningstak fastställt på EU-nivå avser att gynna klimatet men riskerar att hämma aktiviteten i skogsbruket och därmed begränsa klimatnyttan.

Reglering av avverkningar hör helt enkelt inte hemma i hållbart brukade skogar där tillväxten ökar för vart år. De hör heller inte hemma i en marknadsekonomi med hundratusentals enskilda skogsföretagare med ansvar att fatta egna beslut i sina företag.

EU-kommissionen är den enda part som får lägga lagförslag i EU-systemet. Förslaget som går under förkortningen LULUCF och som gäller användning av skog och mark inom EU, presenterades i juli förra året.

Ett problem är just fokuset på utsläpp av koldioxid istället för upptag. Ett fällt träd räknas som utsläpp eftersom det bundna kolet i trädet förr eller senare återgår till atmosfären genom förmultning eller förbränning.

Därför har man hittat på ett begrepp som heter ”skogliga referensnivåer” som gäller utsläpp från avverkningar. Dessa föreslagna politiskt bestämda nivåer anger när en medlemsstat måste räkna sitt skogsbruk som utsläpp – trots att avverkningen understiger skogens tillväxt.

Envar förstår att när man avverkar mindre än tillväxten så har man i verkligheten ett upptag, vilket vi haft i Sverige sedan Riksskogstaxeringen inleddes på 1920-talet.

Det som gör det extra problematiskt är att EU-kommissionen vill att medlemsstaterna ska använda historiska data på avverkningar – från åren 2000-2009 – istället för de senaste beräkningarna.

Man vill i hela detta utsläppspaket att man ska kunna dra nytta av minskade utsläpp i en sektor och då få mildrade åtaganden i en annan. Det kommer att vara svårt och kostsamt att kompensera för avverkning över referensnivåerna och därför blir dessa skogliga referensnivåer i praktiken avverkningstak.

I september röstar EU-parlamentet i frågan och detsamma gäller när miljöministrarna träffas i Miljöministerrådet. Då är det mycket viktigt att man röstar nej. Vi behöver inga skogliga referensnivåer på EU-nivå.

Sven Erik Hammar,

Ordförande LRF Skogsägarna

LÄS MER: ”Aktivt skogsbruk ska premieras – inte bekämpas”

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen