Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 10 november

”Kaxigare skogsbransch i stället för namnbyte”

Hur ska skogsbranschen attrahera kompetens? Inte främst med att byta namn på jägmästarutbildningen, utan genom att visa större självförtroende, skriver Marcus Sydh Göransson.

 Skogsbranschen är innovativ och nytänkande, skriver Marcus Sydh Göranson. Bilden visar lasermätning av virke vid Södra Cell i Värö.
Skogsbranschen är innovativ och nytänkande, skriver Marcus Sydh Göranson. Bilden visar lasermätning av virke vid Södra Cell i Värö. FOTO: Anders Andersson

Skogsbranschen, likt många andra branscher, står inför ett antal mycket stora frågor framöver. Hur ska vi dra nytta av den enorma kraft som digitaliseringen utgör? Vilka nya affärsmodeller kommer att vända uppochned på de affärsmodeller vi känner till? Hur påverkar industrins nya produkter skogsbruket? Hur ska vi tackla vårt problem med mångfald?

Störst av dem alla är kanske trots allt kompetensfrågan. Hur ska vi få duktiga och drivna personer att söka sig till skogsnäringen, såväl industrin som skogsbruket?

Jägmästarutbildningen vid SLU är alltid en del av den diskussionen, eftersom den är och under mycket lång tid har varit landets främsta akademiska utbildning inom skog. På senare tid har det återigen föreslagits att en lösning på utbildningens problem med sjunkande söktryck skulle vara att byta namn på utbildningen, för att på så sätt göra det tydligare vad den egentligen handlar om.

Som före detta jägmästarstudent kan jag intyga att jag vid många tillfällen fått förklara vad en jägmästare är, vilket i sig skulle tala för ett namnbyte. Samtidigt har titeln en lång och fin tradition som det vore synd att göra sig av med.

Jag tycker att man istället för ett rent namnbyte bör titta på hur hortonomutbildningen förnyat sig. Där läser man i dag först tre år på trädgårdsingenjörsutbildningen, sedan två år på ett masterprogram med inriktning mot trädgårdsväxter. Därefter kan man få ut en hortonomexamen. Ett upplägg som även skogsfakulteten vid SLU bör kunna snegla på.

Vi brukar ofta, i många olika sammanhang, slänga oss med klyschan att ”det är insidan som räknas”. Jag vill mena att detta gäller även när det kommer till att attrahera kompetens. Att byta namn på en utbildning är lite som att ta på sig en snyggare skjorta. Kanske ett sätt att väcka mer uppmärksamhet, men antagligen inte vägen framåt för att skapa livslång kärlek. Det är trots allt så att de personer vars uppmärksamhet man fångar också måste attraheras av vad de ser när de tittar lite närmre.

Jag, som till största del jobbar utanför branschen, vill mena att skogsbranschen är långt mycket mer innovativ och nytänkande än man ger sig själv credit för. Här finns kanske en av de tydligaste frågorna att jobba mer med. Skogen måste visa ett starkare självförtroende, en kaxighet.

Du som väljer att vidareutbilda dig inom skog har att se fram emot att arbeta i en bransch där du på riktigt ges möjlighet att med hjälp av toppmodern teknologi och forskning forma framtidens landskap.

Genom att prata om de frågor jag nämner inledningsvis på ett mycket tydligare sätt i både utbildning och näringsliv kan vi visa att skogen är en plats man vill vara på, en bransch för framtiden. Vi kan omfamna förnyelse utan att för den skull skaka av oss vår historia!

Marcus Sydh Göranson,

Jägmästare, Uppsala

Läs mer om

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen