Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 2 juni

Kalhyggesbruket är överlägset

I min skog finns områden som kan kallas hyggesfria, men inriktningen är kalhyggesbruk. Ett namn som ger en orättvist negativ bild av metoden, skriver Holger Larsson i en replik.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Angående ekonomin är det ingen tvekan om att kalhyggesbruket är överlägset, anser Holger Larsson.
Angående ekonomin är det ingen tvekan om att kalhyggesbruket är överlägset, anser Holger Larsson. FOTO: Rolf Segerstedt

Ang John Nybergs inlägg om naturvård och ekonomi i Land Skogsbruk.

John Nyberg har en lite annorlunda syn på val av skötselmetod än engagerade skogsägare i allmänhet. Jag har inga synpunkter på detta men han framför några synpunkter som kanske påverkat hans val. Mina reflektioner grundar sig bland annat på erfarenheter från ett långvarigt skogsbruk i egen regi och medlemskap i skogsägarrörelsen. I min skog finns områden som kan sägas hyggesfria, men inriktningen är kalhyggesbruk. Ett namn som ger en orättvist negativ bild av metoden.

Angående ekonomin i kronor och ören är det ingen tvekan om att kalhyggesbruket är överlägset, både vad gäller brukandet och produktion av virke på grund av bland annat koncentrerade och rationella åtgärder vid anläggning, skötsel och avverkning. Värderingen av de mjuka värdena är ju personlig och John Nyberg sätter dem högt. Men det finns en risk om dessa värden leder till stora inskränkningar i produktionen om de inte bidrar till samhällsnyttan.

När det gäller mångfald är resultatet inte lika självklart. För mycket i debatten uppehåller sig vid erfarenheter från stora hyggen. I privatskogsbruket, som omfattar nära hälften av landets skogar, blir det inga stora hyggen som stör landskapsbilden och många har som jag både och när det gäller metoder. Genom sin struktur och variation i brukandet kan man hävda att privatskogsbruket är en garant för mångfald inom sitt område. Ibland är John Nybergs tankegångar svåra att följa. I avsnittet där han nämner: “ … fortsatt skydd mot kalhygge,” förstår jag vad han menar, men ser ingen självklarhet i vilken metod som är bäst ur miljösynpunkt. Det är ju det vi diskuterar.

Av de många källor John Nyberg nämner har jag endast hittat Mats Hagner på svenska. Han har gjort sig känd som pappa till Naturkulturmetoden, en form av hyggesfritt. Hans forskningsresultat blev föremål för kritik och är numera borttagna ur SLUs arkiv. Här finns anledning att påpeka skillnaden mellan skogsbruk i Sverige och sydligare länder. Vi har 3,01 hektar/capita. Tyskland har 0,13 hektar och Frankrike 0,27 hektar för att nämna några. Naturligtvis har forskare där en annan syn på skogsbruk.

När det gäller John Nybergs skrivningar: “Naturvård bör vara kopplad till ekonomi” och “miljömålen kan uppfyllas i produktionsskogen” är det lättare att instämma även om våra vägar tycks olika. Beträffande avsättningar är behovet av naturvårdande skötsel i befintliga områden akut. Det ska naturligtvis ske genom kontinuitetsbruk och blir kanske till och med självbärande och kan sätta fart på upptagandet av koldioxid i de gamla skogarna.

Holger Larsson, Södra-medlem

LÄS MER: Ge budskapet om betald naturvård vingarLÄS MER: Ekoparkerna skapar mångfald

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen