Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 11 september

Inför FN:s klimatmöte: ”Måste till internationellt samarbete kring hållbart skogsbruk”

Sveriges långa erfarenhet av skogsbruk både förpliktigar och ger trovärdighet. Statsminister Stefan Löfven bör därför initiera ett internationellt samarbete för hållbart skogsbruk på FNs klimatmöte 23 september.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Produktiv skog måste återskapas på avskogad mark som inte behövs för till exempel livsmedelsproduktion.
Produktiv skog måste återskapas på avskogad mark som inte behövs för till exempel livsmedelsproduktion.

På FNs klimatmöte i New York ska världens ledare diskutera konkreta åtgärder och egna åtaganden. Sverige och Stefan Löfven får ett gyllene läge att visa ledarskap och initiera ett internationellt samarbete för global återbeskogning och ett hållbart skogsbruk.

Sveriges långa erfarenhet av skogsbruk både förpliktigar och ger trovärdighet. Ökad tillväxt i världens skogar minskar risken för klimatkatastrofer. Kombinerat med ett hållbart skogsbruk bidrar det även till en biobaserad välfärdsutveckling därmed till de flesta av FNs 17 hållbarhetsmål.

En snabb uppvärmning av klimatet kan få katastrofala följder, som översvämmade miljonstäder och uttorkade jordbruksområden. Rejält minskade utsläpp och sänkt halt av växthusgasen koldioxid i atmosfären krävs.

Flera forskargrupper visar att världens skogar är en nyckel till framgångsrikt klimatarbete. Det räcker inte med att reducera utsläppen. Upptaget av koldioxid måste ökas rejält. Det enklaste sättet är genom växande skog, med hjälp av naturens fotosyntes.

Vitalisering av världens skogar och ett hållbart nyttjande av den globala skogsresursen är också nödvändiga för omställning till framtidens biobaserade ekonomi. Produktiv skog måste återskapas på avskogad mark som inte behövs för till exempel livsmedelsproduktion. Av 1,7 miljarder hektar avskogad mark bedömer forskare att 900 miljoner hektar är lämpliga för återbeskogning. Det är ett gigantiskt projekt, men betydligt billigare och enklare än alternativen.

Denna åtgärd skulle binda huvuddelen av atmosfärens koldioxidöverskott som är en följd av mänsklig aktivitet och FNs klimatmål kan därmed uppnås. Ett klimatarbete baserat på skog och skogsbruk och består fyra delar:

1. Växande skog tar upp koldioxid från atmosfären.

2. Tillväxt, virkesförråd och därmed koldioxidupptag och kollager upprätthålls på en hög och stigande nivå genom uttag av virke, fortsatt plantering och skogsskötsel. (Orörd skog utgör enbart ett kollager, eftersom tillväxt och nedbrytning i stort sett tar ut varandra).

3. Virke ersätter fossilbaserade alternativ för energi och material. Produkter från skogen tillför efter sin livscykel inga nya mängder av koldioxid till atmosfären utan ingår i ett cirkulärt flöde. Med ökad användning av ved för produkter, material och energi ökar klimatnyttan.

4. Efter grundinvesteringen att anlägga skog och förädlingsindustri genereras ett ekonomiskt överskott som genererar välstånd och utgör incitament för ny- och återinvestering i växande skog. Hur virket från de återbeskogade markerna skall utnyttjas måste alltså finnas med redan från början.

Existerande initiativ kring global återbeskogning har tyvärr haft begränsad framgång. Avskogningen har fortsatt. En viktig orsak är just att man fokuserat på plantering och skydd och glömt att samtidiga investeringar måste göras i industri som skapar ekonomisk utveckling och bidrar till människors grundläggande behov.

Miljö och ekologi är viktigt men måste kompletteras med socioekonomiska mål. Det finns, glädjande nog, lyckade satsningar som visar att en region med stor fattigdom uppnår välmående inom loppet några få decennier.

Sverige har själv erfarenhet av att återställa degenererad skogsmark. Södra Sverige dominerades för 150 år sedan av sönderhuggna skogar, lågproduktiva beteshagar och ljunghedar. En stor del av befolkningen levde i fattigdom och valde att emigrera till USA, som ekonomiska flyktingar.

Från 1800-talets senare del planterades de avgnagda markerna. Nu växer en tredjedel av landets skog i Götaland och skogen har avgörande betydelse för regionens ekonomi. Koldioxidläckande, improduktiva marker har ersatts av vitala, högproduktiva skogar som binder koldioxid motsvarande hela landets årliga utsläpp.

Insikten om denna möjlighet bör statsministern ta med sig till New York. Klimatmötet ger en unik möjlighet att formulera en konkret handlingsplan med ett erbjudande om partnerskap kring skogsbruksbaserade klimatåtgärder. Ekologiska, sociala och ekonomiska frågor utgör likvärdiga delar i en sådan agenda.

Sverige kan visa ledarskap och samla övriga länder kring genomförandet av en handlingsplan.

Rolf Björheden,

Professor, Skogforsk

Anders Tosterud,

Specialist på internationella skogsfrågor, TFC AB

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen