Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 5 april

I skogen är förvirringen total

En ”vanlig” företagare kan ta reda på vad som gäller för verksamheten. I skogen är förvirringen total och de krav som myndigheterna nu ställer är praktiskt omöjliga att genomföra, skriver Erik Evestam i ett debattsvar.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Ska jag hindra besökarna att gå på min vandringsled? De kan ju störa fåglarna, undrar en skogsägare i Värmland.
Ska jag hindra besökarna att gå på min vandringsled? De kan ju störa fåglarna, undrar en skogsägare i Värmland.

Pierre Kjellin har i en debattartikel menat att skogsägare, på samma sätt som en däckverkstad, måste anpassa sig när marknad och regelverk förändras. Problemet är du inte kan jämföra situationen i ett annat företag, med att bedriva jord- och skogsbruk. Jag har själv testat.

Skogsstyrelsens nya tolkning av artskyddsförordningen har skakat om Skogssverige. Debattören menar dock att vi ska hacka i oss denna nyordning och jämför med situationen för en däckverkstad. Men jag vågar påstå att det är ganska stora skillnader. De regler som omfattar verkstäder, restauranger eller bussbolag är tydliga och lätta att hitta – även om det säkert finns många även där som tycker regelbördan är för omfattande.

Det största utrymmet i debatten har upptagits av situationen för alla vilda fåglar. De ska skyddas på individnivå alldeles oavsett om de är sällsynta eller ej. Vilket innebär att inga fåglar får störas – däremot får vissa av dem skjutas. Vilket skapar märkliga incitament i skogsägarled.

Men som verksamhetsutövare försökte jag ändå göra rätt för mig genom att fråga ansvariga myndigheter vad som gäller – för detta har de nämligen skyldighet att upplysa mig om. Jag vänder mig till Skogsstyrelsen och min första fråga gäller exakt vilka arter som jag behöver ta hänsyn till i våran skog. Jag får då en länk till bilaga 1 i artskyddsförordningen där det finns en 60 sidor lång förteckning över arter som omfattas, så länge de märks med bokstaven n eller N. Dessutom bjuder myndigheten på en länk till ett domslut i EU-domstolen, översatt till lätt svenska. (Ja, jag är ironisk).

Till stöd finns också den så kallade rödlistan som där cirka 1 400 arter som påverkas negativt av skogsbruk beskrivs. Jag följer upp svaret med nya frågor. Nu när jag har listan över arter vill jag veta vilken typ av hänsyn som Skogsstyrelsen tycker jag ska ta för var och en av dem.

Jag får ett hövligt svar från en (stackars) handläggare som menade att de fått ganska många frågor den senaste tiden men att de skulle återkomma så snart som möjligt. Det gjorde de aldrig.

Jag går vidare. En av de uppenbara störningarna av fågellivet är alla de turister som vistas i det reservat som vår skog ligger i. Betraktas detta som ett problem undrar jag och riktar mig till Länsstyrelsen. Ska jag hindra besökarna att gå på min vandringsled? Ska jag sätta upp skyltar eller införa ett maxantal på leden per dygn? Här kommer det inget svar alls.

En som däremot fått svar är en skogsägare i Jämtland. Han fick ett beslut med en lång lista över hur inventeringen av fågellivet skulle gå till. Som bland annan innehöll krav på att notera om den tretåiga hackspetten var av han- eller honkön. Ärendet ligger nu för prövning i domstol. Det borde även publiceras i Grönköpings Veckoblad.

Sammanfattningsvis: En ”vanlig” företagare kan utan större bekymmer ta reda på vad som gäller på sin verksamhet. I skogen är förvirringen total och de krav som myndigheterna nu ställer är inte bara orimliga – utan praktiskt omöjliga att genomföra.

Det är som om en däckverkstad bara fick byta höger bakdäck mellan februari och juni.

Erik Evestam

Skogsägare i Värmland

LÄS MER: Dags för gula västar i skogenLÄS MER: Familjeskogsbruken är inga försökskaniner

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen