Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 28 juni

Hållbart att bruka skogen på rätt sätt

Familjeskogsägare som brukat sin mark i generationer har en helt annan förståelse för skogen än de som diskuterar skogsskötsel på en krog i Stockholm, tycker debattören.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Skogen ska brukas så att växt- och djurarter ges förutsättningar att fortleva.
Skogen ska brukas så att växt- och djurarter ges förutsättningar att fortleva. FOTO: TT

Var inte skogsutredningens avsikt att stärka äganderätten till sin mark? Av en del remissyttranden drar jag slutsatsen att vissa remissinstanser inte har varken skoglig utbildning eller kunskap.

En del debattörer verkar inte ens veta vad skogsvårdslagen innehåller eller kräver. Att det finns en statlig myndighet som övervakar och vid överträdelse av skogsvårdslagen har rätt att utdöma böter eller fängelse upp till sex månader för den skogsägare som inte följer skogsvårdslagen. Varför finns inte detta med i skogsdebatten?

Nej, skogen ska vara till för alla. Allemansrätten är till för alla. Allemansrätten är helig. Tyvärr innebär det för en del att man kan hugga ner träd för att göra sig en flotte eller ringbarka en massa björkar utan markägarens tillstånd, för att bygga sig en koja.

Det som också saknas i debatten är att familjeskogsägare som brukat sin mark i generationer för att leva av och med sin skog, har en helt annan förståelse för skogen än de som diskuterar hur skogen ska skötas på en krog vid Stureplan i Stockholm. Ibland känns det som om vi privata skogsägare är miljöbovar som helst ska klubbas ner, eller som PO Tidholm skrev i Dagens Nyheter. ”Det är märkligt att de stora skogsbolagen och detta lilla särintresse ska ha företräde i debatten”.

En hållbar framtid, är inte det att ta hand om sin skog på bästa tänkbara sätt? För biotopen, för klimatet och i en tid då allt fler anser att det ska byggas mer i trä och användas mer förpackningsmaterial av träråvara. Hur kan man då i ett remissvar kräva att man ska bruka skogen utan att ett träd huggs ner. Eller som en miljöorganisation uttryckte det i en TV-intervju: ”Det ska vara brukningsförbud i skogen.”

Jag saknar också i debatten att hyggesfritt skogsbruk är lika med metoder och åtgärder som innebär att skogen brukas utan att marken någonsin blir så kal som vid en slutavverkning genom kalhuggning. Det borde ju vara extra viktigt i det fjällnära skogsbruket med tanke på rennäringen.

Den växande skogen tar upp mer växthusgaser än den släpper ut. Därför kan man säga att skogen fungerar som en kolsänka. Dessutom bidrar skogen med förnyelsebara råvaror som kan ersätta fossila bränslen.

Enligt Skogsvårdslagen är markägaren skyldig att vidta åtgärder för att säkerställa återväxt. De ska ha utförts senast under det tredje året räknat från det år då skyldigheten uppkom. Skogsstyrelsen ställer också krav på lägsta antal plantor som med hänsyn till markens bonitet ska finnas på en föryngringsyta. Längsta tillåtna tid för att få ett tillfredsställande plantuppslag genom naturlig föryngring är i södra Sverige fem år och i norra Sverige tio år.

Enligt Skogsvårdslagen måste markägaren forsla bort barrvirke om det på grund av snöbrott eller storm finns mer än fem kubikmeter barrvirke per hektar (för att förhindra att det blir yngelkammare för skadeinsekter). Lagkraven på markägaren är många. Detta var bara några exempel.

Det är viktigt att skogen brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd/habitat/biotoper.

Erik Gustafsson, Korpikå

LÄS MER: Naturvårdsverket ska inte driva opinion om fjällnära skogsbrukLÄS MER: Miljömålen måste tas på allvar av alla ansvariga

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen